Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Sida 2

Framing

15 feb 2019

Ett av de mer sofistikerade sätten att påverka andra är framing. Det är ett spännande fenomen som involverar kognition, kommunikation och social relation. Även om framing metaforiskt utgår ifrån en ram, som en ram runt ett konstverk, kan man lite se det som ett förstoringsglas. Om framing innebär att man får andra att se saker på ett särskilt sätt är ett förstoringsglas en god bild över hur man synliggör något särskilt. Det som förstoras upp blir särskilt framträdande medan det som inte förstoras upp hamnar i periferin. Den centrala aspekten är det som lyfts fram genom framing. I och med att det lyfts fram tänker vi kring det i högre utsträckning än det som blir perifert.

Framing används för att påverka andra. Vilken grad av påverkan det rör sig om kan variera. Om vi med hjälp av framing vill kommunicera att man kan se på ett och samma fenomen från olika perspektiv väljer vi en mild version av påverkan. Om vi med hjälp av framing får människor att enbart se något på ett sätt vilket gör att dessa människor agerar som vi vill, trots att de själva inte vill det, handlar det om manipulation (eller hjärntvätt).

Hur är det då möjligt att vi kan påverkas genom framing? Det enkla svaret är att vi inte kan uppmärksamma och tänka på allt på en gång vilket gör att vi måste välja. När vi väl har valt fastnar vi lite i ett spår. Framing är ett sätt att göra valet åt andra. Genom att rama in någon del av verkligheten kommunicerar man att just denna aspekt är viktig och därför kan man få med sig andra att tänka på ett liknande sätt.

Jag har i min blogg som kretsar kring teman av ledarskap och kommunikation skrivit ett inlägg om framing som en konstform att leda andras tankar. Det är en form av kompetens som man kan utveckla för att lättare få andra att tänka på ett visst sätt. Även om det finns mycket vetenskap bakom framing kan man främst betrakta det som en väl utvecklad konst precis som mycket av retorik är.

Sådant smarta personer aldrig säger

14 feb 2019

Man kan vara smart på flera olika sätt. Det kan vara smart att visa omtanke om andra. Det kan vara smart att inte försöka verkar smart. I Sverige är det synnerligen smart att inte försöka framstå som bättre än andra. Om man låter andra bilda sig en uppfattning och inse att man är smart är man i ett helt annat läge. Även när andra kallar en smart är det bäst att man håller låg profil.

Jag lät mig, ganska okritiskt, inspireras av John Rampton som listade ett antal uttryck som han menar att smarta personer aldrig använder. Den enkla förklaringen till att jag lät mig inspireras är helt enkelt att jag till stora delar håller med. En del av dessa uttryck undviks för att smarta personer inte vill framhäva sig själva. Andra uttryck undviks för att de ger sken av att man inte bryr sig om andra. Den som är smart är även emotionellt intelligen vilket innefattar att bry sig om andra och vara ett stöd.

I mitt inlägg Sådant som smarta människor aldrig säger tar jag upp alla de förslag Rampton har. Du kan själv läsa och avgöra om det är så smart att uttrycka sig på de vis som tas upp.

Vad utmärker pedagogiskt ledarskap i förhållande till ledarskap i generella termer?

2 feb 2019

Skolans värld är speciell i många avseenden när man jämför med andra verksamheter i samhället, både privata och offentliga. När det kommer till ledarskap finns det också en del aspekter som är av särskilt slag inom skolans värld.

Efter att ha fått frågan några gånger vad det är som utmärker pedagogiskt ledarskap jämfört med ledarskap generellt har jag nu gjort en översikt på vilka skillnaderna är. Mina tidigare försök att svara har varit rimliga men något kortfattade. Nu har jag gjort en mer uttömmande lista.

För dig som är intresserad av svaret på frågan kan du klicka dig fram till mitt senaste inlägg vad utmärker pedagogiskt ledarskap...? Mina svar baseras huvudsakligen på min forskning om kommunikation i klassrummet och om ledarskap.

Demokratisk lek

27 jan 2019

Jag läste nyligen en artikel med titeln Children's play and democratic culture i tidskriften International Journal of Play. Författaren Laura Camos Garrido lägger fram ett perspektiv på lek som hon kallar democratia ludens eller demokratisk lek. Mitt antagande innan jag läste artikeln var att den skulle handla om hur leken bidrar till att lära barn ett demokratiskt förhållningssätt eller att lek kan vara demokratisk. Inget av mina antaganden stämde.

Artikeln handlar huvdsakligen om skillnaden mellan vuxenstryd lek kontra barninitierad lek. Den första har ett utbildningssyfte medan den andra inte har något uttalat syfte alls. Denna diskussion har vi haft kring lek i Sverige i flera decennier. Antingen handlar det om att barns egna lek ännu inte har fått den status att man skapar förutsättningar för barns lek eller så handlar det om att trenden har svängt så att barns lek, efter att ha haft en stark ställning, får allt mindre utrymme. Det är svårt att uttyda från artikel vad författaren menar.

Den som är intresserad av att läsa mer om denna artikel kan börja med mitt inlägg om Demokratisk lek - vad innebär det? Läs och begrunda. Kanske får du inspiration att utveckla din egen syn kring vad demokratisk lek är.

Vem ska man tro på?

26 jan 2019

För mig är det en skillnad på vad ett varumärke står för och vad företaget faktiskt gör. Detta blir tydligt när man pratar om hållbarhet. Vissa företag är väldigt duktiga på att lyfta fram sina värden och hur duktiga de är på hållbarhet. De kan vara väldigt bra på att kommunicera utåt. Samtidigt är de inte anmärkningsvärt duktiga på att bedriva hållbarbetsarbete. Vad de gör internt får vi sällan reda på.

Vi konsumenter går mer på vad vi förknippar med varumärket, goda värden eller dåliga värden, när vi väljer i affärer och så vidare. Vi har sällan tillräcklig koll på vilket hållbarhetsarbete företag faktiskt gör. En hjälp på vägen är dock certifieringar eller oberoende bedömningar. Det finns dock en del organisationer som får sina bedömningar att se oberoende ut men man bör vara vaksam på vad de grundar sina listor på.

Jag har skrivit ett inlägg om vad det finns för vägledning och varför viss vägledning kan vara förvrängd. Frågan som Thomas di Leva sjungar är, trots att jag inte är så förtjust i di Leva, relevant här: vem ska man tro på? Objektiva och oberoende källor är mitt svar.

Hjälp jordens bin och humlor

14 jan 2019

När jag för några år sedan var inne på att fota inslag från naturen fastnade jag särskilt för humlor och bin. Bin är fascinerande av många skäl men kanske främst för att de trots sin kroppsstorlek i förhållande till vingstorlek kan flyga. Eftersom jag höll på mycket med närbilder såg jag tydligt att det finns flera olika sorters humlor. En sorts humla som är väldigt stor ser ut som ett bevingat lejon. Andra ser ut som gula små ulltussar.

Där jag bodde vid denna tid hade vi ett vildapelträd i trädgården som blommade något helt fantastiskt varje vår. Trädets blommor lockade till sig alla möjliga insekter och bland dessa särskilt steklar. Den typiska stekeln på besök var biet. Jag lyckades få flera fina bilder i närbild där jag även i dessa fall kunde se att det rör sig om flera olika arter.

Jag ser mig inte som någon särskilt duktig fotograf men om man som jag är utrustad med en stort tålamod går det att till slut fånga det där ögonblicket som ändå gör en bild intressant. Humlor och bin som är i ständig rörelse är en särskild utmaning. Det bästa är när man lyckas fånga denna rörelse.

När man ser hur dessa steklar på nära håll ser ut, hur de rör sig och hur de arbetar kan man inte annat än förundras. Med tanke på detta är det sorgligt att många arter är på väg att dö ut. Humlor och bin minskar generellt men det är vissa arter som är utrotningshotade. Det hela beror på att deras naturliga miljöer blir ovanligare och därmed de insekter som lever där.

Jag har nyligen skrivit ett inlägg om dessa små varelser som är så mycket viktigare för oss än vi vågar tro. De ger oss inte bara honung och ett fint fotografi utan de håller uppe hela ekosystem. Genom att göra naturområden där bin trivs ovanliga utarmar vi artrikedomen i vårt livsmiljö. Detta vill inte jag stå bakom. Jag vill att vi försöker hjälpa jordens bin och humlor att återhämta sig och frodas igen. I mitt inlägg förklarar jag sambanden mellan insekter och det hela ekosystemet som insekterna ingår i samt ger tips på vad vi kan göra för att hjälpa humlor och bin. Läs, fundera och hjälp till.

Framgångsfaktorer för företagande

12 jan 2019

Mina erfarenheter som företagare är inte lika omfattande som mina erfarenheter som forskare. Det är därför lättare att låta forskaren i mig uttala sig om vad som krävs för att lyckas som företagare än att låta företagaren i mig utgå ifrån mina samlade erfarenheter.

Jag kikade lite på hur företagsforskaren Ravindra Jain resonerar om vad som krävs för att lyckas som företagare. Hon föreslår ett tiotal faktorer. Jag valde att testa dessa och några till genom att gå igenom ett antal metastudier där man kan se vilka faktorer som faktiskt spelar roll. Det slutade med en lista på 14 faktorer varav sju är särskilt viktiga. Knappt hälften av Jains föreslagna faktorer hör till de viktigaste.

Du som är intresserad kan läsa hela mitt inlägg om framgångsfaktorer för företagare. Det innehåller förutom en lista på de frästa faktorerna också en kort beskrivning av de mest intressanta faktorerna.

Ett hållbart liv som småbarnsförälder

7 jan 2019

När jag blev förälder minns jag att jag ville göra allt rätt från att läsa böcker om föräldraskap och barns utveckling till att köpa bra produkter och stå för goda värden. Jag var redan då motståndare till plast. Jag plastbantade mitt liv långt innan det populärt. Samtidigt var det lätt att bli bekväm. Jag ville använda tygblöjor och jag ville göra nyttig mat. Det hände ganska ofta att tygblöjorna byttes till engångsblöjor och någon enstaka gång slarvade jag med maten och valde ett snabbt alterantiv.

Ju äldre min dotter blev desto lättare blev det att få tag på miljövänliga alternativ. Det dröjde inte många år innan nästan all mat vara ekologisk. Min dotter är med andra ord uppväxt på ekologisk vegetarisk mat. Hon fick också mycket leksaker av trä. Den biten gjorde jag bra och rätt. Däremot var det sämre med textilier som nästan genomgående var gjorda av konventionellt framställd bomull. Om jag hade blivit förälder idag hade allt jag köpt varit av GOTS-certifierad bomull. Det är en möjlighet och ett privilegium som dagens föräldrar har. Ekologisk bomull är dessutom ofta av bra kvalitet, långa bomullsfibrer, så kläderna håller länge.

I mitt inlägg om hållbar livsstil för småbarnsföräldrar idag påpekar jag hur lätt det är att göra bra val för sina barn. Det är mycket lättare nu än för 20 år sedan. Läs mitt inlägg Ett hållbart liv som småbarnsförälder och få en bild av allt som går att få idag som var närmast otänkbart för två decennier sedan. Jämför och fundera. Finns det någon verklig anledning att strunta i att ge våra barn idag vad vi inte kunde ge dem tidigare?

2018 års mest lästa inlägg

6 jan 2019

Min första och mest besökta blogg är State of Play. Jag har nu efter året som har gått gjort en sammanställning av vilka blogginlägg som flest besökare läste under 2018. Jag presenterar årets topp tre och de tre inlägg som kom precis utanför.

Därtill berättar jag lite om ett inlägg som var färdigskrivet men som aldrig publicerades. Vissa ämnen gallras bort innan de ens blir skrivna. Några gallras bort när man märker att de är för svårat att skriva på ett bra sätt. Andra gallras bort när de är färdiga för publicering. Man får överväga vad man ska dela med sig av och vad man bör hålla för sig själv.

Om du vill läsa om vad som var mest intressant för mina följare på State of Play ska du titta närmare på inlägget 2018 års mest lästa inlägg. Där ger jag en kort genomgång om vad inläggen handlar om och varför jag tror att de blev de mest lästa. Av dessa inlägg är det några som besöks intensivt under några dagar och några som besöks under en lång tid, kanske en bra bit in på detta år. De inlägg som besöks för att de sprids på sociala medier får en blossande effekt. De som tar upp ämnen som människor söker på google lite då och då får på lång sikt en ansenlig mängd besök. Min mest lästa inlägg har några av varje.

Smörgås och andra märkliga ord

5 jan 2019

Ibland hänger jag upp mig på vad ett ord bestående av två ordled faktiskt betyder. Ett av de ord som har gäckat mig länge är ordet smörgås. Ordet består ju av två orddelar som i sig har en egen betydelse. Smörgås består av orden smör och gås. Det vi menar när vi säger smörgås är en brödskiva med pålägg. Med pålägg kan vi mena mycket men ett minimum borde vara en brödskiva med smör på.

På bilden ser vi en brödskiva plus smör som tillsammans blir en smörgås. Varför heter det smörgås och inte smörbröd? Vad står de olika delarna för var för sig? Smör står för smör. Inget konstigt alls. Gås däremot kan verka märkligt. Vi känner till ordet gås som något som står för en slags fågel. Vad har fågel/gås med en brödskiva att göra? Inget skulle jag säga.

Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation?

4 jan 2019

För nio år sedan när jag satt i ett beredningsråd och tittade på underlaget till ett kursinslag till lärarutbildningarna diskuterade vi inslag av att tala inför grupp. I underlaget hade de två lärarna som fått i uppdrag att se över inslaget använt sig av ordet kroppsspråk. En av mina invändningar till underlaget var att undvika ordet kroppsspråk i alla texter till lärare och studenter. Beredningsrådets ordförande svarade då att vi ju använder ordet kroppsspråk till vardag så det är väl inte konstigt. Då svarade jag att vår utbildning är forskningsbaserad och att vi ska ge våra studenter rätt begrepp eller mer precisa begrepp istället för vardagsbegrepp. Vår ambition är alltid att förfina och nyansera studenternas förståelse och professionalitet.

Det är inte rimligt att ibland välja vardagsbegrepp och ibland välja vetenskapliga begrepp. I fallet kroppsspråk är det inte bara ett vardagligt ord som vi ofta använder utan det är också ett intuitivt sett väldigt märkligt ord som antingen antyder att vi inte förstår vad ett språk är eller inte reflekterar över hur ordet är sammansatt.

Jag har nu valt att göra ett inlägg där jag reder ut varför ordet kroppsspråk är ett dåligt ord. Det ord jag istället förordar är ickeverbal kommunikation. Du som är tveksam till min rekommendation kan läsa mitt inlägg Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation? och fundera lite på min slutsats.

Värdet av att ha kontroll

30 dec 2018

Får du ibland höra att du är ett kontroll-freak? Är det så illa att det har utvecklats till en besatthet där inget lämnas åt slumpen? Kanske tycker den som säger "kontroll-freak" att du har lite för mycket kontroll jämfört med den som uttalar dessa ord. Det behöver inte betyda att man har för mycket kontroll. Det behöver heller inte vara särskilt negativt. Snarare tvärt om.

Jag har själv aldrig fått höra att jag är kontroll-freak men jag har någonstans mellan raderna kunna ana att andra tycker detta. Att någon antyder detta måste bero på vilken del av mitt liv det handlar om. Jag kan lugnt påstå att det finns många områden i mitt liv som jag inte har koll på. Samtidigt finns det vissa områden som jag har mycket god koll på. Hit hör t.ex. mina kunskaper om vilken betydelse kontroll har för om man lyckas med det man företar sig. Den forskningsöversikt jag har gjort visar att kontroll har stor betydelse.

Jag skrev nyss ett inlägg om värdet av att ha kontroll där jag går igenom olika sorters kontroll samt inom vilka områden kontroll har störst positiv inverkan för om man lyckas eller ej. Du som blir kallad kontroll-freak och du som kallar andra för kontroll-freak bör läsa detta inlägg.

Kunskapsteori

25 dec 2018

Jag har väldigt länge varit intresserad av kunskapsteori. Kunskapsteori består av två huvudfrågor. 1) Vad är kunskap? 2) Hur förvärvar vi kunskap?

Båda dessa frågor är centrala inom forskning så väl som utbildning. Om vi är osäkra på vad kunskap är vilar hela utbildningssystemet på en skakig grund. Vi utbildar för att de unga ska få till sig ny kunskap. Om vi inte vet vad kunska är kan vi inte organisera utbildning för att förmedla kunskaper. Då kan det lika gärna röra sig om vidskepelse. Inom forskningen är det lite annorlunda. Forskare producerar i någon mening kunskap. Antingen upptäcker vi hur universum är beskaffad och har då blottlagt sanningen eller så är det vi forskare som uttalar oss om hur världen är med de resurser vi har till buds för att påstå något som andra kan tro på. Det senare hänger ihop med hur vi förvärvar kunskaper. Upptäcker vi dem eller skapar vi dem? Finns kunskap oberoende av mänskligheten eller är det bara mänskligheten som kan bygga kunskap? När vi väl har valt en modell följer nästa fråga och det är hur andra som inte är forskare får del av kunskaperna. Hur förmedlar man kunskaper och hur tar man till sig kunskaper?

I mitt senaste inlägg skriver jag om kunskap och olika sorters kunskap. Det är delvis en historisk resa där synätt har kommit och gått. Dessa antaganden innebär att svaret på första frågan ovan är att kunskap kan vara av olika slag. Vad kunskap är beror på vilken slags kunskap man uttalar sig om. I inläggen återvänder jag till frågor om kunskapsdelning vilket tangerar den andra frågan ovan. Hur vi delar kunskaper beror helt enkelt på vilken sorts kunskap det rör sig om.

Titta närmare på mitt inlägg om Olika sorters kunskap och passa på att fundera på vad kunskap är för dig och hur du delar kunskap till andra.

Producentansvar och konsumentansvar

22 dec 2018

När man tänker på vilket ansvar var och en har för att vi ska få en bättre värld i framtiden ser det, ur mitt perspektiv, ut som att vi alla är del i ansvaret. En del av ansvaret ligger på en statlig och överstatlig nivå. En del av ansvaret ligger på kommunal nivå. En del av ansvaret ligger på företag, stora som små, och en del av ansvaret ligger på oss individer. Vi kan, och bör, tycka att det är otillräckligt att bara en eller några få instanser tar ansvar. Samtidigt är det ofta bättre att några tar ansvar än att inga gör det. Det bästa är naturligtvis om alla tar ansvar.

Producentansvar är ett exempel där EU, den svenska staten, kommunerna och företagen tar ansvar. Producentansvaret utgår ifrån företagen och att dessa tar ansvar för de produkter som tillverkas och säljs. Det är EU och den svenska staten som har skapat lagarna som reglerar hur producentansvaret fungerar. Det är kommunerna som hjälper till med hanteringen av produkter, d.v.s. vårt skräp, genom en upp- och utbyggnad av återvinningssystemet.

Det som kvarstår är att vi på individuell nivå ska ta vårt ansvar. Detta jag tar upp i mitt senaste inlägg som handlar om vad som förväntas och krävs av företagen och vad som krävs av oss individer och konsumenter. Läs mer i inlägget Producentansvar och konsumentansvar.

Arbetsminnet - en framgångsfaktor?

16 dec 2018

Jag har sedan jag höll på med min avhandling haft ett stort intresse för arbetsminnet. De studenter som har haft mig som lärare i ämnet kognitionsvetenskap har hört mig prata om arbetsminnet och inhiberingsförmågan som två ibland underskattade sidor av vår kognition. Jag återkommer gärna till arbetsminnet med jämna mellanrum. Nu är det dags igen.

Även om det har forskats mycket om arbetsminnet som sådant har det inte studerats särskilt mycket i förhållande till hur vi lyckas i livet. Arbetsminnet som framgångsfaktor har inte studerats särskilt ingående. Mycket av den forskning som finns har jag letat rätt på. I mitt senaste inlägg har jag redovisat vad jag har hittat om arbetsminnet som framgångsfaktor och inom vilka områden arbetsminnet har störst inverkan.

Läs mer om vad arbetsminnet är och vad det har för betydelse för oss i vår vardag. Du kan också läs om hur arbetsminnets kapacitet kan vara vissa till fördel. Inlägget går under rubriken Arbetsminnet - en framgångsfaktor? Jag vill gärna tro att det är en framgångsfaktor inom vissa områden i alla fall.

← Äldre inlägg