Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Sida 2

Hjälp jordens bin och humlor

14 jan 2019

När jag för några år sedan var inne på att fota inslag från naturen fastnade jag särskilt för humlor och bin. Bin är fascinerande av många skäl men kanske främst för att de trots sin kroppsstorlek i förhållande till vingstorlek kan flyga. Eftersom jag höll på mycket med närbilder såg jag tydligt att det finns flera olika sorters humlor. En sorts humla som är väldigt stor ser ut som ett bevingat lejon. Andra ser ut som gula små ulltussar.

Där jag bodde vid denna tid hade vi ett vildapelträd i trädgården som blommade något helt fantastiskt varje vår. Trädets blommor lockade till sig alla möjliga insekter och bland dessa särskilt steklar. Den typiska stekeln på besök var biet. Jag lyckades få flera fina bilder i närbild där jag även i dessa fall kunde se att det rör sig om flera olika arter.

Jag ser mig inte som någon särskilt duktig fotograf men om man som jag är utrustad med en stort tålamod går det att till slut fånga det där ögonblicket som ändå gör en bild intressant. Humlor och bin som är i ständig rörelse är en särskild utmaning. Det bästa är när man lyckas fånga denna rörelse.

När man ser hur dessa steklar på nära håll ser ut, hur de rör sig och hur de arbetar kan man inte annat än förundras. Med tanke på detta är det sorgligt att många arter är på väg att dö ut. Humlor och bin minskar generellt men det är vissa arter som är utrotningshotade. Det hela beror på att deras naturliga miljöer blir ovanligare och därmed de insekter som lever där.

Jag har nyligen skrivit ett inlägg om dessa små varelser som är så mycket viktigare för oss än vi vågar tro. De ger oss inte bara honung och ett fint fotografi utan de håller uppe hela ekosystem. Genom att göra naturområden där bin trivs ovanliga utarmar vi artrikedomen i vårt livsmiljö. Detta vill inte jag stå bakom. Jag vill att vi försöker hjälpa jordens bin och humlor att återhämta sig och frodas igen. I mitt inlägg förklarar jag sambanden mellan insekter och det hela ekosystemet som insekterna ingår i samt ger tips på vad vi kan göra för att hjälpa humlor och bin. Läs, fundera och hjälp till.

Framgångsfaktorer för företagande

12 jan 2019

Mina erfarenheter som företagare är inte lika omfattande som mina erfarenheter som forskare. Det är därför lättare att låta forskaren i mig uttala sig om vad som krävs för att lyckas som företagare än att låta företagaren i mig utgå ifrån mina samlade erfarenheter.

Jag kikade lite på hur företagsforskaren Ravindra Jain resonerar om vad som krävs för att lyckas som företagare. Hon föreslår ett tiotal faktorer. Jag valde att testa dessa och några till genom att gå igenom ett antal metastudier där man kan se vilka faktorer som faktiskt spelar roll. Det slutade med en lista på 14 faktorer varav sju är särskilt viktiga. Knappt hälften av Jains föreslagna faktorer hör till de viktigaste.

Du som är intresserad kan läsa hela mitt inlägg om framgångsfaktorer för företagare. Det innehåller förutom en lista på de frästa faktorerna också en kort beskrivning av de mest intressanta faktorerna.

Ett hållbart liv som småbarnsförälder

7 jan 2019

När jag blev förälder minns jag att jag ville göra allt rätt från att läsa böcker om föräldraskap och barns utveckling till att köpa bra produkter och stå för goda värden. Jag var redan då motståndare till plast. Jag plastbantade mitt liv långt innan det populärt. Samtidigt var det lätt att bli bekväm. Jag ville använda tygblöjor och jag ville göra nyttig mat. Det hände ganska ofta att tygblöjorna byttes till engångsblöjor och någon enstaka gång slarvade jag med maten och valde ett snabbt alterantiv.

Ju äldre min dotter blev desto lättare blev det att få tag på miljövänliga alternativ. Det dröjde inte många år innan nästan all mat vara ekologisk. Min dotter är med andra ord uppväxt på ekologisk vegetarisk mat. Hon fick också mycket leksaker av trä. Den biten gjorde jag bra och rätt. Däremot var det sämre med textilier som nästan genomgående var gjorda av konventionellt framställd bomull. Om jag hade blivit förälder idag hade allt jag köpt varit av GOTS-certifierad bomull. Det är en möjlighet och ett privilegium som dagens föräldrar har. Ekologisk bomull är dessutom ofta av bra kvalitet, långa bomullsfibrer, så kläderna håller länge.

I mitt inlägg om hållbar livsstil för småbarnsföräldrar idag påpekar jag hur lätt det är att göra bra val för sina barn. Det är mycket lättare nu än för 20 år sedan. Läs mitt inlägg Ett hållbart liv som småbarnsförälder och få en bild av allt som går att få idag som var närmast otänkbart för två decennier sedan. Jämför och fundera. Finns det någon verklig anledning att strunta i att ge våra barn idag vad vi inte kunde ge dem tidigare?

2018 års mest lästa inlägg

6 jan 2019

Min första och mest besökta blogg är State of Play. Jag har nu efter året som har gått gjort en sammanställning av vilka blogginlägg som flest besökare läste under 2018. Jag presenterar årets topp tre och de tre inlägg som kom precis utanför.

Därtill berättar jag lite om ett inlägg som var färdigskrivet men som aldrig publicerades. Vissa ämnen gallras bort innan de ens blir skrivna. Några gallras bort när man märker att de är för svårat att skriva på ett bra sätt. Andra gallras bort när de är färdiga för publicering. Man får överväga vad man ska dela med sig av och vad man bör hålla för sig själv.

Om du vill läsa om vad som var mest intressant för mina följare på State of Play ska du titta närmare på inlägget 2018 års mest lästa inlägg. Där ger jag en kort genomgång om vad inläggen handlar om och varför jag tror att de blev de mest lästa. Av dessa inlägg är det några som besöks intensivt under några dagar och några som besöks under en lång tid, kanske en bra bit in på detta år. De inlägg som besöks för att de sprids på sociala medier får en blossande effekt. De som tar upp ämnen som människor söker på google lite då och då får på lång sikt en ansenlig mängd besök. Min mest lästa inlägg har några av varje.

Smörgås och andra märkliga ord

5 jan 2019

Ibland hänger jag upp mig på vad ett ord bestående av två ordled faktiskt betyder. Ett av de ord som har gäckat mig länge är ordet smörgås. Ordet består ju av två orddelar som i sig har en egen betydelse. Smörgås består av orden smör och gås. Det vi menar när vi säger smörgås är en brödskiva med pålägg. Med pålägg kan vi mena mycket men ett minimum borde vara en brödskiva med smör på.

På bilden ser vi en brödskiva plus smör som tillsammans blir en smörgås. Varför heter det smörgås och inte smörbröd? Vad står de olika delarna för var för sig? Smör står för smör. Inget konstigt alls. Gås däremot kan verka märkligt. Vi känner till ordet gås som något som står för en slags fågel. Vad har fågel/gås med en brödskiva att göra? Inget skulle jag säga.

Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation?

4 jan 2019

För nio år sedan när jag satt i ett beredningsråd och tittade på underlaget till ett kursinslag till lärarutbildningarna diskuterade vi inslag av att tala inför grupp. I underlaget hade de två lärarna som fått i uppdrag att se över inslaget använt sig av ordet kroppsspråk. En av mina invändningar till underlaget var att undvika ordet kroppsspråk i alla texter till lärare och studenter. Beredningsrådets ordförande svarade då att vi ju använder ordet kroppsspråk till vardag så det är väl inte konstigt. Då svarade jag att vår utbildning är forskningsbaserad och att vi ska ge våra studenter rätt begrepp eller mer precisa begrepp istället för vardagsbegrepp. Vår ambition är alltid att förfina och nyansera studenternas förståelse och professionalitet.

Det är inte rimligt att ibland välja vardagsbegrepp och ibland välja vetenskapliga begrepp. I fallet kroppsspråk är det inte bara ett vardagligt ord som vi ofta använder utan det är också ett intuitivt sett väldigt märkligt ord som antingen antyder att vi inte förstår vad ett språk är eller inte reflekterar över hur ordet är sammansatt.

Jag har nu valt att göra ett inlägg där jag reder ut varför ordet kroppsspråk är ett dåligt ord. Det ord jag istället förordar är ickeverbal kommunikation. Du som är tveksam till min rekommendation kan läsa mitt inlägg Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation? och fundera lite på min slutsats.

Värdet av att ha kontroll

30 dec 2018

Får du ibland höra att du är ett kontroll-freak? Är det så illa att det har utvecklats till en besatthet där inget lämnas åt slumpen? Kanske tycker den som säger "kontroll-freak" att du har lite för mycket kontroll jämfört med den som uttalar dessa ord. Det behöver inte betyda att man har för mycket kontroll. Det behöver heller inte vara särskilt negativt. Snarare tvärt om.

Jag har själv aldrig fått höra att jag är kontroll-freak men jag har någonstans mellan raderna kunna ana att andra tycker detta. Att någon antyder detta måste bero på vilken del av mitt liv det handlar om. Jag kan lugnt påstå att det finns många områden i mitt liv som jag inte har koll på. Samtidigt finns det vissa områden som jag har mycket god koll på. Hit hör t.ex. mina kunskaper om vilken betydelse kontroll har för om man lyckas med det man företar sig. Den forskningsöversikt jag har gjort visar att kontroll har stor betydelse.

Jag skrev nyss ett inlägg om värdet av att ha kontroll där jag går igenom olika sorters kontroll samt inom vilka områden kontroll har störst positiv inverkan för om man lyckas eller ej. Du som blir kallad kontroll-freak och du som kallar andra för kontroll-freak bör läsa detta inlägg.

Kunskapsteori

25 dec 2018

Jag har väldigt länge varit intresserad av kunskapsteori. Kunskapsteori består av två huvudfrågor. 1) Vad är kunskap? 2) Hur förvärvar vi kunskap?

Båda dessa frågor är centrala inom forskning så väl som utbildning. Om vi är osäkra på vad kunskap är vilar hela utbildningssystemet på en skakig grund. Vi utbildar för att de unga ska få till sig ny kunskap. Om vi inte vet vad kunska är kan vi inte organisera utbildning för att förmedla kunskaper. Då kan det lika gärna röra sig om vidskepelse. Inom forskningen är det lite annorlunda. Forskare producerar i någon mening kunskap. Antingen upptäcker vi hur universum är beskaffad och har då blottlagt sanningen eller så är det vi forskare som uttalar oss om hur världen är med de resurser vi har till buds för att påstå något som andra kan tro på. Det senare hänger ihop med hur vi förvärvar kunskaper. Upptäcker vi dem eller skapar vi dem? Finns kunskap oberoende av mänskligheten eller är det bara mänskligheten som kan bygga kunskap? När vi väl har valt en modell följer nästa fråga och det är hur andra som inte är forskare får del av kunskaperna. Hur förmedlar man kunskaper och hur tar man till sig kunskaper?

I mitt senaste inlägg skriver jag om kunskap och olika sorters kunskap. Det är delvis en historisk resa där synätt har kommit och gått. Dessa antaganden innebär att svaret på första frågan ovan är att kunskap kan vara av olika slag. Vad kunskap är beror på vilken slags kunskap man uttalar sig om. I inläggen återvänder jag till frågor om kunskapsdelning vilket tangerar den andra frågan ovan. Hur vi delar kunskaper beror helt enkelt på vilken sorts kunskap det rör sig om.

Titta närmare på mitt inlägg om Olika sorters kunskap och passa på att fundera på vad kunskap är för dig och hur du delar kunskap till andra.

Producentansvar och konsumentansvar

22 dec 2018

När man tänker på vilket ansvar var och en har för att vi ska få en bättre värld i framtiden ser det, ur mitt perspektiv, ut som att vi alla är del i ansvaret. En del av ansvaret ligger på en statlig och överstatlig nivå. En del av ansvaret ligger på kommunal nivå. En del av ansvaret ligger på företag, stora som små, och en del av ansvaret ligger på oss individer. Vi kan, och bör, tycka att det är otillräckligt att bara en eller några få instanser tar ansvar. Samtidigt är det ofta bättre att några tar ansvar än att inga gör det. Det bästa är naturligtvis om alla tar ansvar.

Producentansvar är ett exempel där EU, den svenska staten, kommunerna och företagen tar ansvar. Producentansvaret utgår ifrån företagen och att dessa tar ansvar för de produkter som tillverkas och säljs. Det är EU och den svenska staten som har skapat lagarna som reglerar hur producentansvaret fungerar. Det är kommunerna som hjälper till med hanteringen av produkter, d.v.s. vårt skräp, genom en upp- och utbyggnad av återvinningssystemet.

Det som kvarstår är att vi på individuell nivå ska ta vårt ansvar. Detta jag tar upp i mitt senaste inlägg som handlar om vad som förväntas och krävs av företagen och vad som krävs av oss individer och konsumenter. Läs mer i inlägget Producentansvar och konsumentansvar.

Arbetsminnet - en framgångsfaktor?

16 dec 2018

Jag har sedan jag höll på med min avhandling haft ett stort intresse för arbetsminnet. De studenter som har haft mig som lärare i ämnet kognitionsvetenskap har hört mig prata om arbetsminnet och inhiberingsförmågan som två ibland underskattade sidor av vår kognition. Jag återkommer gärna till arbetsminnet med jämna mellanrum. Nu är det dags igen.

Även om det har forskats mycket om arbetsminnet som sådant har det inte studerats särskilt mycket i förhållande till hur vi lyckas i livet. Arbetsminnet som framgångsfaktor har inte studerats särskilt ingående. Mycket av den forskning som finns har jag letat rätt på. I mitt senaste inlägg har jag redovisat vad jag har hittat om arbetsminnet som framgångsfaktor och inom vilka områden arbetsminnet har störst inverkan.

Läs mer om vad arbetsminnet är och vad det har för betydelse för oss i vår vardag. Du kan också läs om hur arbetsminnets kapacitet kan vara vissa till fördel. Inlägget går under rubriken Arbetsminnet - en framgångsfaktor? Jag vill gärna tro att det är en framgångsfaktor inom vissa områden i alla fall.

För- och nackdelar med att vara extrovert

10 dec 2018

Är du extrovert eller introvert? Är du möjligtvis ambivert som är ett mellanting? Av någon anledning är det i vår kultur och i många andra kulturer mest normalt att vara extrovert. Det innebär att om man inte är extrovert blir man jämförd med den extroverta normen och ifrågasatt. Det kan komma frågor i stil med: "måste du vara så tyst jämt?", "ska du gå hem redan?", eller "satt du bara hemma och ugglade igår eller?". Det kan också komma mindre negativa påståenden som: "du säger inte så mycket men när du väl öppnar munnen har du en färdig analys".

Jag ser inget fel på att vara introvert eller ambivert. Det jag har haft för avsikt att göra är att ta reda på hur bra det är att vara extrovert om nu det är normen. Efter en genomgång av befintlig forskning kan man se att det finns både för- och nackdelar. Fördelarna ska sedan ses i ljuset av andra faktorer som spelar in i våra liv. Det är inte säkert att det är så bra att vara extrovert även om det ibland är bättre än att vara introvert. Med detta menar jag att fördelen inte har så stor betydelse och man bör inte tillskriva den någon stor betydelse. Det tråkiga är när extroverta personer sätter sig själv och likartade som norm och dömer ut de som inte uppenbart är extroverta.

Om du vill läsa hela min genomgång av för- och nackdelar samt en slutsats ska du läsa mitt inlägg För- och nackdelar med att vara extrovert på min blogg Framgångsfaktorer.

Eftersökta ledaregenskaper

9 dec 2018

Sådant som rör ledarskap intresserar mig mycket. Som en följd av detta har jag skapat mina egna ledarskapsmodeller. Ibland stöter jag på artiklar där de presenterar spännande begrepp som ses som avgörande för framgångsrikt ledarskap. Jag nappar på detta och prövar hur rimliga dessa begrepp är i ett större perspektiv.

Min slutsats är att flera av de begrepp som tas upp i en artikel i tidskriften Chef är relevanta men man ska inte överskatta dem. Att lära och att kommunicera är grundläggande men det är förmågan att driva dessa aspekter till sitt yttersta som kan göra en riktigt stor skillnad. För mig som har forskat om både lärande och kommunikation i många år är det så många detaljer som kan spela in. Det gäller att vara nyanserad kring vad man menar med lärande respektive kommunikation i relation till ledarskap.

Svaret på dessa nyansers betydelse kan man läsa om i några av mina andra texter men för att få läsa lite mer om vilka de eftersökta ledaregenskaperna är och varför det är svårt att visa upp dessa i sitt CV ska man klicka in sig på Eftersökta ledaregenskaper i min ledarskapsblogg.

Takodling mitt i stan

6 dec 2018

Jag läste idag om planer på att skapa en flervåningsbyggnad i Göteborg med ett tak som ska användas för odling. Det fick mig att tänka på en idé som jag föreslog för tjugo år sedan. Då ansågs den vara något kontroversiell men sedan dess har idén förverkligats på många ställen världen över. Nu är Göteborg, som har haft Sveriges sämsta luft och blivit bötfällda av EU för sin dåliga luftkvalitet, ett av Nordens mest innovativa städer när det gäller att skapa grönområden.

Varför inte använda platta tak för ändamålet. De används ju inte till något annat. Jag gör inte på något sätt anspråk på att ligga bakom idén om takodlingar, även om jag skrev en text som publicerades i en miljötidskrift i slutet på 1990-talet, eftersom tanken är väldigt gammal. Jag kan dock konstatera att tänket har blivit allt vanligare och det är sannolikt bara av godo.

I mitt inlägg diskuterar jag både för och nackdelar med att ha takodlingar. Du som är intresserad kan klicka dig in till inlägget Takodling mitt i stan.

Rast eller lek, vad ger bäst återhämtning?

2 dec 2018

I ett nyligt inlägg återvänder jag till en studie av Anthony Pellegrini, som är en av världens främsta lekforskare, som handlar om att återhämta sig efter ett mentalt krävande pass. Han utförde ett antal studier för mer än tio år sedan. Det är bra att påminna sig om resultaten.

När man har rast kan man använda rasten till olika aktiviteter. Det Pellegrinis studier visar är att det spelar roll vad man gör under rasten på hur fokuserad man är när man kommer in efter rasten.

Det spelar också roll hur gammal man är. Yngre barn påverkas på ett lite annat sätt än äldre barn. Pellegrinis studier visar hur betydelsefull leken är bland de yngre barnen och att denna effekt avtar med ökad ålder.

Läs mer om denna studie i mitt inlägg om vad som ger gäst återhämtning på rasten: fysisk aktivitet, vila eller lek?

Tankar kring julhandel och Black Friday

2 dec 2018

Det finns ofta en inneboende konflikt hos vissa människor att dels vilja agera för en bättre miljö och dels att vilja köpa julklappar. Ju mer insatt man är i de problem som är förbundna med hållbarhetsfrågor destom mer uppenbart blir det att handel kan ha en negativ inverkan.

Jag resonerar om vad som kan göras för att minimera den eventuella negativa påverkan. All handel är inte problematisk. Det finns mycket på marknaden idag som är producerat på ett hållbart sätt. Att köpa detta signalerar att hållbarhet är viktigt. Du kan uttrycka din åsikt genom dina val.

Ta del av mina funderingar genom att läsa hela inlägget som du hittar här.

← Äldre inlägg