Mina bästa live-ögonblick

Jag tog mig nyligen tid att fundera igenom vilka låtar som jag har hört live som har berört mig mest. I många fall har jag själv blivit förvånad över hur bra en låt har varit live. De bästa live-upplevelserna är inte alltid de låtar som är bäst som studieinspelning.

Följande låtar är mina sju bästa live-ögonblick. Jag vill inte rangordna dem. Att de är bland de sju bästa är starkt nog.

Florence and the machine

1. Florence and the Machine spelade live på Way Out West ett år när jag inte hade någon att gå dit med. Jag stod själv i en tryckande skara och försökte ta mig så långt fram som möjligt. När jag valde att stanna upp startade konserten och då kom låten som var den spelningens bästa.

Det var en låt som jag knappt hade hört innan, konstigt nog, då jag mest hade lyssnat på låtarna från första och tredje albumet. Detta var en låt från hennes/deras andra album. Låten som fullständigt tog mig var What the Water Gave Me (klicka på länken för att höra och se en version som var ganska lik den jag upplevde). Låten var både mäktig och närvarande.

En annan låt från samma konsert berörde mig nästan lika mycket. Det var låten Queen of Peace som hör hemma på tredje albumet. Detta kan tyckas konstigt då Florence and the Machine har ett flertal starka låtar som Dog Days are Over, You’ve Got The Love, Drumming Song, Rabbit Heart, Shake it out, Spectrum, Ship to wreck och Delilah. De var bra live men gav mig inte det där extra.

När jag tänker på saken kan det vara så att första låten fullständigt tog mig på sängen. Allt som kom därefter jämfördes med hur överrumplad jag blev. När jag väl hade upplevt den första låten kan det vara svårt att bli så överrumplad igen. Kanske var några av de andra låterna lika bra. Hur som helst var de väldigt bra. Konserten var i sin helhet en av de bästa jag har upplevt.

Pain of Salvation

2. En tillfällig tvådagars-festival med namnet Close to Home arrangerades 2010 i Borås. Arrangörerna hade lyckats få dit underbara liveakter som Bob Hund, Fibes Oh Fibes, Jenny Wilson, Mustasch, Amanda Jenssen och Timo Räisänen. På denna festival fick jag för första gången chansen att höra Pain of Salvation.

Från en av deras mest hyllade album, Remedy Lane, hade de valt att inleda med låten Ending Themes. De fortsatte med en rad mer avancerade låtar som visar vilka fantastiska musiker de är. Det var ändå den mer raka låten som gav mig rysningar av välbehag. Om man kan sjunga lika bara live som i studion och samtidigt ha den output som vissa artister har när de framför låtar live kan det bara bli grymt bra.

Anna Ternheim

3. När Anna Ternheims första album kom tog det inte lång tid innan de flesta hade hört hennes låtar. Det var något med henne som person och hennes röst som bara inte gick att motstå. När jag fick chansen att se henne live tog jag den. Det var på hösten 2006 på Saga teater i Borås.

Det fanns en närhet mellan Anna och oss i publiken då lokalen inte är allt för stor. Denna närhet hade säkert en betydelse för min upplevelse. Andra eller tredje låten var Better be (börja ungefär vid 9.00) som i original är mycket stillsam. Hon hade med sig sitt band och den något mer orkestrerade versionen fick mig nästan att gråta. Den gick direkt in i mig.

DMB

4. Jag och mitt ex hade rest till Stockholm för att se Dave Matthews Band (DMB). Man kan tycka vad man vill om detta band men spela live kan de. Därför var jag väldigt angelägen att få se dem live minst en gång. När vi kom fram till Fryshuset fick vi veta att konserten var inställd. Vilket antiklimax. Ett nytt datum var utsatt så det bara att åka en gång till.

På grund av att DMB är ett utpräglat liveband, de var USAs största liveakt under flera år, är det svårt att välja ut ett visst ögonblick. Jag skulle ändå säga att när vi väl fick uppleva konserten var det en av favoriterna från studieoinspelningarna som funkade bäst även live. Låter heter Don't Drink the Water (denna version är ungefär lika bra). I originalinspelningen medverkar Alanis Morissette. Det skulle man kunna sakna men det fungerade utmärkt i live-versionen.

Det jag blir mest imponerad av är inte att dessa supermusiker kan spela så bra utan hur Dave Matthews röst kan fungera en hel konsert med det sätt han sjunger på. De flest konserterna är över två timmar långa. Samtidigt varierar han sitt sätt att sjunga vilket både kan vara en lättnad för hans stämband och något som gör honom helt unik. Jag tycker det är synd att inte fler förstår hans storhet som sångare.

Rufus Wainwright

5. Under en annan tur till Stockholm skulle jag få höra Rufus Wainwright live för första gången. Han är en skolad sångare så hans röstkapacitet är enorm. Det var två låtar som stack ut. Den första, som också var låten som fick mig att upptäcka artisten, var The One You Love.

Den andra låten, och den som var höjdpunkten på konserten, var Agnus dei. Rysningar.

Peter Gabriel + Jennie Abrahamsson

6. Nummer sex är ännu ett tillfälle i Stockholm. Peter Gabriel var på besök. Det var efter hans album Up. Det fanns mycket där att hoppas på och gilla. Det var dock en av de äldre låtarna som gjorde starkast intryck.

Don't give up spelades ursprungligen in som en duett mellan Peter Gabriel och Kate Bush. En vacker version. När Gabriel var i Stockholm hade han med sig två kvinnor på scen varav en var Jennie Abrahamsson. Hon sjöng denna sång tillsammans med Gabriel. Underbart.

Patrick Wolf

7. Mitt sista live-ögonblick ägde rum i Göteborg på Way Out West. Det var första gången jag var där. Jag hade bestämt mig för att upptäcka lite nya artister och ny musik. En artist som var helt ny för mig och som jag såg i ett av tälten var Patrick Wolf. Han är en excentrisk violinist och sångare. Bara hans uppenbarelse är ett minnesvärt ögonblick.

Hans bästa låtar är från hans tredje album som han spelade en del från. Hard Times, Volture och Damaris var de tre låtar som funkade bäst den dagen. Den som stack ut mest var Damaris.

Jag har upplevt mängder av konserter i mitt liv. Många har varit suveräna. De sju låtar jag har valt ut behöver komma från de bästa konserterna. Det var låtar som stack ut och har etsat sig fast i mitt minne.

Vad har du för live-minnen som alltid återkommer som särskilda musikaliska ögonblick? Dela gärna med dig.

 

22 feb 2020