Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Dåligt väder?

19 jan 2020

De flesta har väl hört uttrycket "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Vad betyder det egentligen? Som Wittgenstein skulle ha sagt, betydelsen av det som sägs bestäms av hur det används (eller i vilket sammanhang det används).

De flesta gånger jag har hört uttrycket är när man som barn/tonåring ska ha utedag och inte har anpassat klädseln. Om man då klagar på att det är regnigt eller kallt, som ett uttryck för att det är dåligt väder, får man svaret att man bara har valt dåliga kläder. Uppriktigt sagt är det oförskämt att säga att kläderna är dåliga. Det finns inga dåliga kläder, bara situationer då de är mindre lämpliga att ha på sig.

För att man ska kunna anpassa kläderna efter vädret måste man ha en aning om hur vädret kommer att vara senare på dagen. En väderprognos är till god hjälp. För vissa räcker det med en stereotyp idé om en viss plats. När jag och min dåvarande sambo skulle ta oss ifrån Göteborg till Borås för två decennier sedan regnade det när vi lämnade Göteborg. Det var inget som fick oss att tänka att det antagligen var uppehåll i Borås. På den tiden visste de flesta att det ofta regnar i Borås. Om det regnar i Göteborg är det högst troligt att det även regnar i Borås. Vi tog därför på oss våra gummistövlar för att vara utrustade för regnet i Borås. Väl på plats var det soligt och vi hade inga andra skodon att byta till. Det ser ganska fånigt ut att stövla omkring i sol och värme. Dåligt kläder eller dåligt väder? Kanske var det bara ett dåligt antagande.

På den tiden fanns det inga smidiga appar som man kunde använda för att kolla vädret på en viss ort. Nu räcker det att man skriver "väder linköping" eller "stockholm väder" och så får man en mycket mer säker prognos än en fördom om en viss plats. Kan dessa appar månde få oss att klä oss mer anpassat. Betyder det då att det inte finns dåligt väder?

Gott Nytt År

31 dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Jag ser verkligen fram emot det nya året och det nya decenniet.

 

Musik 1969

21 dec 2019

1969 är det år då jag föddes. Den största händelsen det året var att den första människan gick på månen.

Rent musikalisk låg musiken från musikalen Hair högt på Billboardlistan. Det var en uppskattad musikal och många av låtarna blev hits i sig. Den största hiten var Aquarious/Let the sunshine in med The Fifth Dimension. Den låg etta på Billboard hot 100 i sex veckor och blev den näst mest sålda singeln det året.

Originalversionen av låten med The Fifth Dimension låter så här. De versioner som jag lyssnade till senare under mitt liv kom från den filmatiserade versionen av musikalen Hair. De var viktiga för mig både som filmisk upplevelse och som musikalisk upplevelse.

Låten Aquarious låter så här i filmen.

Låten Let the sunshine in låter så här i filmen. I denna version sitter den ihop med en annan av låtarna från musikalen.

Filmen Hair regiserades av Milos Forman som föddes på dagen 37 år före mig. Han var precis som jag född i vattumannens tecken (eng. Aquarious). När jag första gången hörde låten tyckte jag det var spännande att det fanns en låt om mitt stjärntecken. Detta är naturligtvis inget jag bryr mig om idag men då var det stort och säkert en anledning till att jag gillade låten lite extra.

Filmen är annars typisk för 1960-talet när det gäller händelserna och inställningen till krig, droger och andlighet. Jag kan varmt rekommendera filmen för er som inte sett den än.

Andra viktiga populärmusikaliska verk det året var Suspicious Minds med Elvis Presley, Proud Mary med Creedence Clearwater Revival, Sweet Caroline med Neil Diamond och Get Back med The Beatles.

The Beatles kom ut med sitt sista album Abbey Road 1969. LPn ansågs av många vara det årets bästa skiva. Kanske Beatles bästa. Abbey Road kom visserligen ut före albumet Let it be men den senare spelades in före Abbey Road. Bandmedlemmarna hade redan bestämt sig för att skiljas åt när de påbörjade Abbey Road. Kanske var det detta som gjorde den så speciell.

Konkurrens och samverkan

11 dec 2019

I mitt dagliga arbete stöter jag på helt självklara former av konkurrens och samverkan sida vid sida. Låt mig ta några exempel.

En forskargrupp tävlar mot en annan forskargrupp om att få forskamedel från de största fonderna. Bästa forskningsplanen (och meriterna) vinner. Den utförda forskningen presenteras sedan på konferenser och i öppna forskartidskrifter. På detta vis kan forskare ta del av varandras forskning och samverka för forskningens bästa.

Att konkurrera är att försöka göra saker bättre än andra. Det kan också vara att undanhålla information från andra. Att samverka är att göra saker tillsammans med andra och att dela med sig av information och andra resurser.

e-handlare som har ungefär samma målgrupp och ett liknande sortiment konkurrerar i normala fall. Det hindrar inte att de ibland gör saker tillsammans eller för varandra. Det finns också exempel på företag som har ungefär samma målgrupp men olika sortiment. Att göra gemensamma aktiviteter kan gynna båda. Allt detta sker i affärsvärlden.

De som ägnar sig åt e-handel är i många fall medlemmar i ett svenskt forum för e-handlare. På detta forum lyfts praktiska problem eller frågor om vad som är den bästa lösningen osv. Nybörjare frågar och de mer erfarna svarar. De är alla öppna med information och hjälper varandra.

e-handlare konkurrerar för att synas mest på google. Den som syns överst är ofta den som säljer mest. Därför vill alla lyckas med sökmotoroptimering (SEO). Eftersom de flesta inte är SEO-experter själva söker de hjälp av sådana experter. SEO-experter konkurrerar om kunder. Det finns gott om jobb men vissa är mer framgångsrika än andra på att få kunder.

SEO-experter ingår alla i samma nätverk och delar information och tjänster på några av de stora fora där de är medlemmar. De samverkar i många fall för att stärka sina egna projekt men också för att hjälpa varandra med kunder. Personer som jobbar med SEO är ett samverkande släkte.

I flera av dessa något paradoxala miljöer där konkurrens och samverkan omväxlande är lika vanliga och rimliga kan man hitta en eller annan riktigt kompetent och spännande entreprenör. Det handlar oftast om riktiga multitalanger.

Varför nöja sig med att ägna sig åt enbart forskning eller enbart företagande, enbart SEO eller enbart utbildning, enbart föreläsningar eller enbart marknadsföring? Världen är full av så mycket mer och den som vågar kan utmanas av denna komplexitet.

Jag har lärt mig att se vilka möjligheter alla multitalanger kan erbjuda. Det är ofta där jag hittar samarbeten som kan vara på lång sikt eller på kort sikt. Allt handlar om ömsesidig vinst. Det som kallas win-win. Håll ögonen öppna.

Intervjuad

16 nov 2019

I början på oktober hörde en herre vid namn Nicolas Jacquemot av sig via mail. Han hade läst en av mina böcker och undrade om han kunde få intervjua mig för sin egen bok. Jag har blivit intervjuad för riksradio och sveriges största dagstidningar men aldrig av någon som ska skriva en bok. Mitt svar var naturligtvis ja. Den erfarenheten ville jag inte missa.

Jacquemot har skrivit ett flertal böcker. De flesta är utgivna på förelaget Natur & Kultur. Temat på hans böcker kretsar kring psykologi, kommunikation och organisation. Han är ursprungligen etnolog men disputerade inom management. Hans mångvetenskapliga bana påminner en del om min egen vilket jag tycker är spännande.

Boken Jacquemot håller på att skriva handlar om social kompetens. I sin research hittade han min bok Interpersonell kommunikation och ett kapitel om att ställa frågor och lyssna. För mig är det något av en konstform av kunna ställa frågor och än mer att vara en god lyssnare. Det är definitivt en aspekt av social kompetens.

Drivkrafter - vad är det?

18 okt 2019

För en vecka sedan blev jag intervjuad av en journalist på DN. Han hade läst ett av mina blogginlägg om motivation och drivkrafter. Nu ville han höra lite mer direkt från mig för att sedan skriva en artikel om drivkrafter. Journalisten ville avsluta med en lista på hur man kan hitta sina drivkrafter. Jag är lite mer inne på ett annat spår. Vi har mängder med drivkrafter som får oss att göra saker varje dag.

För att man ska förstå vad en drivkraft är får man tänka sig att det finns olika nivåer av drivkrafter. Några är väldigt grundläggande och andra är på en mycket hög nivå med mycket specifika effekter. Någonstans mitt emellan har vi våra känslor och motivationer.

Grundläggande drivkrafter

De mest grundläggande drivkrafterna är de som håller oss vid liv. Kroppen ser till att vi andas så att vi får tillskott av syre och en utrensning av koldioxid. Kroppen har en drivkraft att få i sig kolhydrater och andra näringsämnen, tillika vatten. Sexdriften är också en grundläggande drivkraft som ska få oss att föra våra gener vidare.

Att få i oss energi och att föra våra gener vidare är inte nog. Vi har även en form av belöningssystem som ska få oss att associera ätande och sex med njutning så att vi vill göra det igen. När vi äter gott njuter vi av det och vill äta gott igen. När vi har sex är det en njutning i sig men det toppas av orgasmen. Det är svårt att inte gilla orgasmen. Att ha upplevt det en gång gör att vi vill få det igen. Att äta (gott) respektive att ha sex blir som en drivkraft med förstärkning.

SEO får mer utrymme i mitt liv

27 sep 2019

Jag har funderat ett tag på om SEO (d.v.s. sökmotoroptimering) ska bli något som jag ägnar mig åt professionellt eller om det bara ska vara en bisyssla på fritiden. I realiteten har jag redan tagit betalt ett flertal gånger för att hjälpa andra. Det är lika bra att jag löper linan fullt ut.

Jag är anställd vid Högskolan i Borås. Där ges Webbredaktörsprogrammet. Hittills har jag inte haft med utbildningen att göra men nu tänker jag erbjuda mina kunskaper och praktiska erfarenheter inom multimodalitet och SEO i några av programmets kurser. Det ska bli spännande. På det viset tar jag ytterligare ett steg mot att arbeta med SEO professionellt.

Mitt ena företag, d.v.s. EmSec AB, har lite bakom kulisserna erbjudit SEO-tjänster en tid. Nu har jag skapat en särskild sajt där vi lyfter fram vad vi kan erbjuda andra. EmSec är ett konslutföretag så det föll sig naturligt för oss att köpa domännamnet SEO-konsulten.se för våra SEO-tjänster.

Eftersom jag, min vana trogen, håller på med många saker samtidigt är det inte så troligt att jag skulle jobba med SEO på heltid. De senaste åren har jag gjort det flera timmar per dag så det lär inte bli någon större skillnad.

Den främsta anledningen till att jag, och många med mig, väljer att jobba professionellt med SEO är att mina försök hittills har varit framgångsrika. När jag har lyckats placera mina egna sajter högt inom en relativt kort tid kan jag hjälpa andra att nå motsvarande framgång.

Nu kör jag.

Vad är de hönsägg vi människor äter?

21 sep 2019

Det förekommer mycket debatt och argumentation kring hönsägg. Äggproducenter understryker hur klimatsmarta hönsägg är jämfört med andra animaliska proteinkällor. Djurrättskämpar påpekar att höns tvingas, i stressande och trånga miljöer, att producera mycket fler ägg än de normalt skulle. Veganer provocerar ännu mer genom att säga att hönsägg är hönsmens.

Vad ska vi tro eller tycka om detta? Vad är de hönsägg vi människor äter egentligen?

Det finns vissa likheter mellan människor och hönor. Det finns också vissa skillnader. En höna är en fågel. Fåglar producerar ett "ägg" som ger embryot möjligheter att bli en välmående varelse om "ägget" förekommer i en gynnsam miljö. Värme är en förutsättning och det är därför höns, precis som andra fåglar, ruvar. Människan är ett däggdjur där ägget växer i livmodern. Det är först när fostret har nått en viss tillväxt som det lämnar kroppen det har växt i. Dessa är de främsta och mest påtagliga skillnaderna.

Höns och människor har äggstockar. I äggstockarna finns det mängder med äggceller. Dessa äggceller lämnar äggstockarna med vissa intervall. När äggcellerna lämnar äggstockarna kan de befruktas. I människan stannar ett befruktat ägg i livmodern. Ett obefruktat ägg stöts ut ur kroppen. I hönan kan äggcellen befrukas under en kort period. Äggceller som befruktas och äggceller som inte befruktas genomgår samma process. Äggcellen utvecklas till ägg-gulan som därefter omgärdas av äggvitan. I det sista steget bildas kalklagret som utgör äggets skal. Både befruktat och obefruktat ägg stöts ut av hönans kropp.

En höna som lever enligt sin egen hormonella rytm lägger ägg som många andra fågelarter. De lägger ett antal ägg under en viss period. Många fåglar, och även höns, lägger som mest ägg på våren. Genom en rad miljöfaktorer kan man manipulera hönan att lägga fler ägg under en längre tid.

En dröm om att leva på musik

31 aug 2019

När jag var tonåring var jag så inställd på att spela i band att jag och några kompisar bildade band innan vi ens kunde spela instrument. Det var ju inte helt sant för jag fick trummor när jag var sju, ett piano när jag var nio och det fanns alltid tillgång till gitarrer i vårt hem när jag växte upp. Jag kunde därför spela lite. Däremot kunde jag inte spela så väl att jag med likvärdigt kompetenta vänner kunde framföra något som lät ens ok.

Eftersom jag inte var så scenkåt eller ville bli känd som musiker, sångare eller artist blev jag allt mer inställd på att jag skulle bli kompositör. Det kom att bli ett nödvändigt ont att stå på scen eftersom jag ville vara med i ett band och spela mina låtar och de andra ville gärna uppträda.

Jag minns att jag skrev min första sång när jag var sex år. Det var under en road trip. Det hela började med några ord i en melodiös fras som jag byggde vidare på. Till slut blev det flera verser. Eftersom jag inte var helt nöjd med ordvalen eller melodin gjorde jag ändringar och så höll det på i flera timmar. Stackars de som vistades i min närmaste omgivning.

Det här upprepande beteendet var vanligt även när jag spelade piano. För det första tränade jag på att det skulle låta bra när jag spelade piano så det var så illa nödvändigt att upprepa skalor och melodier. När jag gjorde mina egna melodier höll jag ofta på med mindre förändringar vilket innebar ett upprepande av i stort sett samma slinga om och om ingen. Detta började redan när jag fick pianot vid nio års ålder och fortsatte i många år framöver.

När jag spelade på pianot komponerade jag nästan enbart melodier. Jag ackompanjerade mig själv med enkla basgångar. Det var långt senare som jag började skriva både text och melodi. Den avgörande vändningen kom när jag lärde mig att spela gitarr och ta ackord.

En vecka i lärandets tecken

18 aug 2019

Semestern är över och jag är igång på alla fronter. Mina blogginlägg från veckan som har varit handlar huvudsakligen om lärande. Det är dock ganska olika aspekter av lärande jag har berört.

På bloggen State of Play har jag publicerat en äldre text som har synts i en tidskrift för något år sedan. Den handlar om hur barn lär sig av varandra när de leker. Fokus ligger på imitation i lek och förmågan att sätta sig in i hur andra känner och tänker. Imitation är alltid lärande om ett barn gör något för första gången som det har observerat någon annan göra, oavsett om det sker i eller utanför leken.

På bloggen Ledarskap, Lärande och Kommunikation handlar inlägget om hur buller eller bakgrundsbrus stör möjligheterna att lära. Det blir för ansträngande att höra vad som sägs eller orka hålla fokuks när det är för mycket ljud i lärandemiljön. I inlägget ger jag förslag på hur man kan gå tillväga för att antingen minska bakgrundsljuden eller för att hantera lärande trots mycket ljud.

Mitt inlägg på bloggen Framgångsfaktorer, eller Framgångsbloggen som den också heter, utgår ifrån idén att man ska antas till högre utbildning på andra grunder än vad som görs idag. Jag är delvis intresserad men också mycket skeptisk. För att man ska kunna anta studenter som kommer att klara sina studier, inte bara okej utan framgångsrikt, måste man ha en stor bredd av faktorer att ta hänsyn till.

Baserat på metastudier om vilka faktorer som ligger bakom framgångsrika studier och lärande kan man bilda sig en uppfattning vilka olika faktorer som faktiskt spelar roll. Variationen är stor. Det är delvis individuella faktorer men också en del faktorer som berör lärarens undervisning, förmågan att samspela med sin omgivning och bakgrundsfaktorer som rör familj och samhällsklass.

Snart börjar kurser och program på våra högskolor och universitet. Än så länge är det traditionella urvalskriterier som gäller. För vissa, av dem som blivit antagna, kommer det att vara utmanande och för andra kommer det att gå ganska enkelt. För min del ska det bli spännande att se hur årets nyantagna studenter är.

Backcasting och framgångsrikt ledarskap

31 jul 2019

Trots semestertider skriver jag en del på mina bloggar. Innan jag nämner innehållet i dessa blogginlägg kan jag återvända till ett tidigare inlägg om nattliga gäster. För några veckor sedan hade vi besök av en grävling på tomten. Inatt var den tillbaka. Den stod under vårt plommonträd och mumsade i sig fallfrukt. Jag öppnade fönstret och lyste på den med en ficklampa men grävlingen verkade inte bry sig det minsta. Lite oroande måste jag erkänna. Vart ska det hela sluta?

När jag för snart två decennier sedan läste en kurs vid Göteborgs Univesitet med namnet Hållbar planet hade vi en gästföreläsare, han var professor i fysisk resursteori, som föreläste om bl.a. backcasting. Då var det mycket inne att använda sig av backcasting som arbetsmodell snarare än forecasting. Efter en tid i glömska verkar backcasting vara på tapeten igen. Läst mitt inlägg Backcasting som tankemodell för att få en bättre förståelse. Man kan använda det både i undervisning, forskning och som arbetsmodell för en organisation.

Framgångsbloggen har jag återvänt till mina metastudier för att hitta de mest inflytelserika faktorerna bakom ett framgångsrikt ledarskap. De mest betydelsefulla kallar jag primära faktorer som t.ex. är kommunikationskompetens, målformulering, motivation och tillit. Ledarskap är ett komplext fenomen. Det är därför det intresserar mig så mycket. Man kan inte förvänta sig att det enbart är några få faktorer som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap. Det är många, och hur de samverkar än ännu inte kartlagt.

En gemensam nämnare för de senaste dagarna är mål. Grävlingen vill ha sig ett mål mat, backcasting handlar om att sätta upp mål i framtiden och ledarskap handlar om att sätta upp mål för verksamheten.

Ett personligt mål har varit att skapa en engelskspråkig plattform för mig att skriva på. Därför skapade jag nyligen en websida och blogg på engelska i mitt eget namn (www.mikaeljensen.net). Nu går det att läsa en blandning av nytt och gammalt på engelska. Ta en titt!

Mitt i semestern

15 jul 2019

Nu när jag har semester är det kanske inte så konstigt att jag tänker på hälsa och återhämtning. Min favoritsyssla som ger mig återhämtning och en känsla av väbefinnande är att ligga i en hängmatta som gungar bara lite lite. Detta har jag fått tillfälle till den senaste veckan.

Andra saker jag har gjort är att skriva lite om hälsa och välbefinnande. I Framgångsbloggen har jag skrivit just om vad det är för faktorer som leder till god hälsa respektive välbefinnanden. Jag ser god hälsa som en form av framgång och de faktorer som leder till god hälsa är framgångsfaktorer. Ett fåtal faktorer har en dokumenterad inverkan på både god hälsa och återkommande välbefinnande. Att känna hopp är en sådan faktor. En annan är emotionell stabilitet.

När jag får tid över passar jag på att läsa. För mig är det ganska avkopplande att läsa om forskning inom områden som inte är mina vanliga. När jag var yngre läste jag ofta populärvetenskapliga böcker om fysik. Nu läser jag forskningsartiklar om biokemi.

Ett område som har intresserat mig i några år och som jag äntligen har fått fördjupa mig i är den inverkan som negativa joner anses ha på vår hälsa och välbefinnande. Efter att har hittat några metastudier kunde jag konstatera att en del antaganden är grundlösa medan andra har goda belägg. Jag kan i alla fall konstatera att varma sommarregn är bra. Jag gillade dem som barn och jag gillar dem som vuxen.

Ett annat område som jag satte tänderna i är kontroversen kring syra-bas-balansen. Vissa förespråkar en basisk föda för att det gör att vi mår bättre. Skeptikerna menar att det inte finns någon forskning som stödjer dessa antaganden. Det spelar ingen roll om vi äter sur eller basisk mat så länge vi äter någorlunda nyttig mat. Efter att ha granskat ett antal metastudier som talar emot antagandena kring basisk föda fann jag en ganska ny artikel som inte bara befäster skeptikernas argument utan även ser visst stöd för basisk kost. Det senare gäller främst människor med svaga njurar.

Förutom att jag mår toppen när jag får ligga en stund varje dag i min hängmatta känner jag också ett stort välbefinnande när jag kan gå forskningens tjänst och slå hål på felaktiga föreställningar om vad som leder till god hälsa.

Hur är det nu egentligen? Är en citron sur eller basisk på en pH-skala?

Signalsubstans och vattenlek

30 jun 2019

Denna vecka har jag upptagits av en fördjupning i ämnet signalsubstanser. Det har särskilt handlat om Dopamin och Serotonin.

Det började med ett långt inlägg om essentiella aminosyror, Tryptofan och Serotonin. Mina kunskaper om kost och näringlära samt mina kunskaper om hjärnan kom väl till pass. Samtidigt var det så att när jag läste in mig ytterligare på ämnet lärde jag mig ännu mer.

Tryptofan är ett ämne vi vill få i oss. Det kan bara tas in genom föda. Tryptofan är en beståndsdel i viktiga signalämnen som Niacin, Melatonin och Serotinin. Jag fick också lära mig, äntligen eftersom jag har undrat, att Tryptofan ingår i Auxin som är det ämne som får växter att vända sig mot solljuset. Även om inte Auxin finns i oss människor har dess släktingar Niacin, Melatonin och Serotonin alla en koppling till ljus och ljuskänslighet. Fascinerande.

När jag gjorde min research för inlägget om Tryptofan och Serotonin stötte jag på en forskares blogginlägg om just Serotonin som inspirerade mig att skriva ett inlägg om Dopamin och Serotonin. Jag ville utveckla dessa signalämnens inverkan på människors framgång. Balansen mellan dessa ämnen ger lättare framgång än när ett av dem har för låga nivåer.

I korta ordalag kan man säga att Dopamin bidrar till att vi kommer på nya idéer samt eftersträvar belöningar medan Serotonin bidrar till att vi har självdisciplinen och uthålligheten att förverkliga våra idéer och uppnå belöningarna även om de kräver hårt arbeta och det tar lång tid.

Idag skrev jag ett inlägg som jag har ruvat på ett tag. Det handlar om vattenlek. Jag tror att både vuxna och barn är genuint intresserade av vatten och därför gärna leker i eller med vatten. Så här års är också tillgången till lekbart vatten extra stort när vi besöker sjön eller havet.

Jag skrev inget om Serotonin i mitt inlägg om vattenlek men faktum är att det finns flera kopplingar. Hjärnforskaren Jaak Panksepp, numer avliden, menar att det drivande ämnet för de neurala strukturer som är aktiva när vi leker är just Serotonin. Därtill ökar nivåerna av Serotonin när vi är ute i solen och när vi är fysiskt aktiva. Rörelselek i sol och vatten är alltså serotoninhöjande och får oss att må bättre.

Veckans röda tråd är Serotonin. Det är ett signalämne som det är värt att lära sig mer om. Läs mina inlägg och se om det kan bidra till ökat välbefinnande på sikt.

Vi hade besök av en grävling inatt

15 jun 2019

 

Jag har alltid tyckt om att stöta på djur. Särskilt om de är sällsynta. När jag var liten fick jag syn på en grävling och sedan dess har jag fascinerats. Vissa grävlingar blir riktigt stora vilket kan kännas skrämmande.

Det var med blandade känslor jag tittade ut genom fönstret inatt och såg en grävling nosa runt på tomten. Det berättas ju en del historier om grävlingar så man blir fundersam kring vad den har för sig på vår tomt.

En grävling har en rejäl käke och kan bita hårt om den blir trängd men det stämmer inte att den håller fast greppet tills den hör ett knakande ljud. Rådet att ha knäckebröd i stövlarna (känns väldigt obekvämt) är med andra ord onödigt.

Det är värre när det gäller deras ambition att bygga gryt på tomten. När grävlingen väl har gjort en tomt till sitt revir kan den vara svår att få bort. Man bör därför vara vaksam när man ser en grävling på tomten ifall den har påbörjat ett gryt.

Gummidamm och mikroplaster

1 jun 2019

När vi tror att vi börjar komma till rätta med en del miljöproblem blir vi varse nya. Det är inte säkert att de är nya men att det rör sig om problem är nytt och att omfattningen är värre än man vågar tro är nytt.

De miljöproblem som jag har reagerat på nyligen men som det ännu inte har väckts någon opinion kring är gummidamm och mikroplaster i världshaven.

Gummidamm uppstår när vi kör fordon som har gummidäck. När fordonet rör sig slits mikroskopiska gummipartiklar loss. När detta sker på vältrafikerade vägar, typiskt i storstadsområden, bildar alla dessa gummipartiklar ett gummidamm som lägger sig på balkonger, fönsterbläck och andra plana ytor eller helt enkelt blåser iväg ut till havs.

Mikroplaster är platspartiklar som är mindre än fem millimeter som antingen har tillverkats i denna storlek eller är en effekt av slitage från större plastartiklar. Partiklar som är några millimeter stora är ändå förhållandevis stora och hamnar sällan av misstag i det som vi eller djur äter. När partiklarna är mikroskopiska ökar risken för att vi får partiklarna i oss.

Gummidamm består av så små partiklar att vi kan andas in det och få problem med luftvägarna. Detta är denna del av problemet som beymkrar mig mest. När vi får gummi i lungorna försvårar det god syreupptagning. Det rör sig alltså om en typ av miljöproblem som slår tillbaka på oss direkt.

En stor andel av de plastartiklar vi slänger hamnar i havet. Det som bryts ned till mikroplaster äts av fiskar som i sin tur fångas och säljs till oss människor. Mikroplasterna stannar i fisken och medför att vi får i oss dessa mikroplaster när vi äter fisken. Även detta miljöproblem slår direkt tillbaka på oss.

Det är mycket kring gummidamm och mikroplaster som ännu inte är utredda. Att de vållar problem är känt men hur stora problemen kan bli och vilka effekterna kan bli behöver studeras mycket mer.

Vet du något om dessa problem som du vill dela med dig av så känn dig fri att kommentera.

← Äldre inlägg