Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Vi hade besök av en grävling inatt

15 jun 2019

 

Jag har alltid tyckt om att stöta på djur. Särskilt om de är sällsynta. När jag var liten fick jag syn på en grävling och sedan dess har jag fascinerats. Vissa grävlingar blir riktigt stora vilket kan kännas skrämmande.

Det var med blandade känslor jag tittade ut genom fönstret inatt och såg en grävling nosa runt på tomten. Det berättas ju en del historier om grävlingar så man blir fundersam kring vad den har för sig på vår tomt.

En grävling har en rejäl käke och kan bita hårt om den blir trängd men det stämmer inte att den håller fast greppet tills den hör ett knakande ljud. Rådet att ha knäckebröd i stövlarna (känns väldigt obekvämt) är med andra ord onödigt.

Det är värre när det gäller deras ambition att bygga gryt på tomten. När grävlingen väl har gjort en tomt till sitt revir kan den vara svår att få bort. Man bör därför vara vaksam när man ser en grävling på tomten ifall den har påbörjat ett gryt.

Gummidamm och mikroplaster

1 jun 2019

När vi tror att vi börjar komma till rätta med en del miljöproblem blir vi varse nya. Det är inte säkert att de är nya men att det rör sig om problem är nytt och att omfattningen är värre än man vågar tro är nytt.

De miljöproblem som jag har reagerat på nyligen men som det ännu inte har väckts någon opinion kring är gummidamm och mikroplaster i världshaven.

Gummidamm uppstår när vi kör fordon som har gummidäck. När fordonet rör sig slits mikroskopiska gummipartiklar loss. När detta sker på vältrafikerade vägar, typiskt i storstadsområden, bildar alla dessa gummipartiklar ett gummidamm som lägger sig på balkonger, fönsterbläck och andra plana ytor eller helt enkelt blåser iväg ut till havs.

Mikroplaster är platspartiklar som är mindre än fem millimeter som antingen har tillverkats i denna storlek eller är en effekt av slitage från större plastartiklar. Partiklar som är några millimeter stora är ändå förhållandevis stora och hamnar sällan av misstag i det som vi eller djur äter. När partiklarna är mikroskopiska ökar risken för att vi får partiklarna i oss.

Gummidamm består av så små partiklar att vi kan andas in det och få problem med luftvägarna. Detta är denna del av problemet som beymkrar mig mest. När vi får gummi i lungorna försvårar det god syreupptagning. Det rör sig alltså om en typ av miljöproblem som slår tillbaka på oss direkt.

En stor andel av de plastartiklar vi slänger hamnar i havet. Det som bryts ned till mikroplaster äts av fiskar som i sin tur fångas och säljs till oss människor. Mikroplasterna stannar i fisken och medför att vi får i oss dessa mikroplaster när vi äter fisken. Även detta miljöproblem slår direkt tillbaka på oss.

Det är mycket kring gummidamm och mikroplaster som ännu inte är utredda. Att de vållar problem är känt men hur stora problemen kan bli och vilka effekterna kan bli behöver studeras mycket mer.

Vet du något om dessa problem som du vill dela med dig av så känn dig fri att kommentera.

Intelligens - ett problematiskt fenomen?

12 maj 2019

Jag är inte intelligensforskare så jag kan inte uttala mig om intelligens med någon direkt auktoritet. Jag har ändå genom min kognitionsforskning och min lärandeforskning berört ämnet tillräckligt ingående för att fundera högt om det.

Det finns en rad frågor man behöver ställa sig. Den första är om det finns en intelligens, en så kallad G-faktor. Vissa tror det medan andra inte gör det. Den andra frågan är om intelligens måste ha med logik att göra. Kan man vara intelligent på ett känslomässigt, praktiskt eller socialt sätt? När man har ställt dessa båda frågor kommer en naturlig följdfråga: Vad är egentligen intelligens?

Så fort man börjar prata om emotionell intelligens ställs frågan varför man måste kalla det intelligens och inte bara emotionell kompetens. En något provocerande följdfråga blir då om det vi av tradition har kallat intelligens kanske också bara är en kompetens. Den antydan om att det finns en erfarenhetsbaserad intelligens, det som kallas kristalliserad intelligens, går i en riktning som mycket väl skulle kunna vara en kompetens.

En fråga som jag ofta har ställt mig kring intelligens är om det faktiskt har någon betydelse i det vardagliga livet och om det leder till någon framgång på ett eller flera områden. Nu visar det sig att intelligens har betydelse inom några områden i livet där det är en direkt inverkan på om man lyckas eller ej. Det visar sig också att emotionell intelligens har en inverkan på något fler områden i livet även om effekten inte är lika stark som för generell intelligens.

Min sista fråga är om de test man använder för att mäta intelligens, vilken sort det än må vara, verkligen mäter det de avser att mäta. Om man vill komma åt generell intelligens och gör det med hjälp av logisk-analytiska test kan man ifrågasätta om man inte enbart har mätt just den logisk-analytiska förmågan och inte alls en generell intelligens. Det som framstår som intelligent i en given situation kanske i högre grad bygger på språkförmågan eller på en kreativ förmåga.

Intelligens är ett svårhanterligt fenomen. Jag får inga helt tillfredsställande svar på mina frågor. Jag får heller ingen klar bild över vad fördelen med en underliggande G-faktor som påverkar hur vi hanterar kniviga situationer är.

Om du har några bra förslag får du gärna dela med dig.

Mycket om mindfulness

27 apr 2019

Jag har denna vecka skrivit flera inlägg om mindfulness. Det kan bli så ibland att ett tema genomsyrar flera av mina bloggar. Beroende på vilken blogg jag skriver i belyser jag fenomenet från ett visst håll.

I Framgångsbloggen skriver jag om mindfulness som en potentiell framgångsfaktor och undersöker, baserat på metaanalyser, hur effektivt det är på olika områden i livet. Jag har i inlägget kommit fram till att mindfulness har störst effekt på dem som redan mår dåligt. Personer som lever med psykologisk utmattning och/eller hög stressnivå får bäst effekt av att träna upp mindfulness. Sammantaget är mindfulness en framgångsfaktor generellt och mer verksam inom vissa områden i livet.

I min blogg om hållbar livsstil skriver jag om att jobba mycket. Här lägger jag fram det som att mindfulness kan vara ett bra sätt att göra sin vardag hållbar. Genom att öka fokus och välbefinnande klarar man av att hantera förändring och stress i vardagen. Jag skriver om flera metoder att träna mindfulness. Jag har hittat några som fungerar bra för mig och som gör det möjligt att klara av mycket arbete.

Bloggen Ledarskap, lärande och kommunikation möjliggör flera infallsvinklar men jag har specifikt valt att titta på mindfulness och ledarskap. Det finns mycket forskning, särskilt neuroforskning, som går i linje med hur mindfulness kopplas till ledarskap. Ledare som klarar av att hålla nere stress samtidigt som de kan fokusera gör det möjligt att lyckas med sina mål. Läs mitt inlägg om neuroledarskap och mindfulness.

Slutligen vill jag tillägga att även om jag själv inte är duktig nog för att lära ut om mindfulness och erbjuda kurser, för den som vill prova på, så är detta något som min närmaste kollega kan. Hon och en utbildad psykoterapeut erbjuder kurser i mindfulness. Här får man en förståelse från grunden och en rad tekniker för att hantera olika utmaningar i vardagen.

Något du vill prova?

Mer om SEO-projekt

13 apr 2019

Jag har ägnat mig åt webdesign sedan 1990-talet. När jag tänker tillbaka på vad jag gjorde då kan man lugnt säga att jag var kass. När jag sedan började föra in inslag av webdesign i en av mina universitetskurser, mellan 2010 och 2018, var jag mer påläst och arbetade med vissa principer om hur man jobbar optimalt med bild och text, komposition och detaljer, eventuella inslag av ljud, färger och former, och rörelser. När jag då sedan några år tillbaka började fördjupa mig i SEO (sökmotoroptimering) tvingades jag tänka om när det gäller webdesign. Det mest estetiskt tilltalande eller användarvändliga webdesignen är inte alltid den mest sökmotoroptimerande.

Med fokus på SEO gör jag nu andra avvägningar och satsningar. Enbart hälften av arbetet görs på den egna sajten och där handlar det ofta mer om hur man arbetar med text än med bild och video. Min vana att skriva långa texter med god svenska och hög trovärdighetsfaktor är helt klart till hjälp här. Den andra halvan handlar mycket om att skapa länkar. Om mitt innehåll är genomarbetat och trovärdigt är det rimligt att andra länkar till sidan. Man kan också själv bidra till att få länkar. Här spenderar jag mycket tid.

I december startade jag en ny domän med namnet bloggfeeden.se. Den fyller idag tre funktioner. Den så kallade feeden uppdateras automatiskt när någon av de 19 bloggarna som är synliga på feeden publicerar ett inlägg. För att inte konkurrera med originalet syns bara rubriken. Om rubriken är tilltalande klickar besökaren på denna som också är en länk och kan läsa hela inlägget på originalsajten. Detta är första funktionen.

Den andra funktionen är krönikorna. Det är som en blogg med dagsaktuella och personliga krönikor. En del inlägg är mer personliga än dagsaktuella medan andra är väldigt dagsaktuella men något mindre personliga. I och med att de är dagsaktuella har de kort relevansperiod. Därför publiceras hela tiden nya inlägg. De som skriver kan variera.

Lyckat SEO-projekt

30 mar 2019

Jag har nyligen lyckats få upp två sökord, på mig blogg Framgångsfaktorer, på plats ett. Det rör sig inte om det preferensutfall som uppstår när man själv söker på ett sökord ofta och väljer ett fåtal alternativ ofta utan bygger på Googles officiella siffror.

Sökorden framgångsfaktor och framgångsfaktorer ligger nu på plats ett, eller rättare sagt min sajt dyker upp på plats ett när det görs sökningar på dessa två sökord. Det har tagit mig mindre än ett år så jag har all anledning att känna mig nöjd.

Nu är sökfrekvensen inte jättehög för dessa ord, den är högst för pluralformen, och mitt domännamn råkar vara detsamma. Vissa kan därför anse att utfallet är relativt förväntat. Om man arbetar målinriktat med SEO når man till förstaplatsen med mina förutsättningar men bara för att man har köpt ett domännamn får man inget gratis.

Jag ska nu göra ett experiment för att visa att det är fler faktorer än domännamnet som spelar in. På samma sajt har jag skrivit om femfaktormodellen. Det finns dels en längre text som ingående beskriver och förklarar femfaktormodellen och det finns ett flertal inlägg där jag pratar om någon av personlighetsdragen som ingår i femfaktormodellen. Relevansen för sökordet är med andra ord relativt hög men ordet finns inte i domämnamnet.

I dagsläget ligger sökordet femfaktormodellen för min sajt på plats 13 i genomsnitt enligt Googles statistik. Mitt mål är att inom ett år nå topp tre. Det som är den stora utmaningen för mitt nya mål är att sökordet har många gånger fler sökningar än de två jag nyss har peakat på. Förväntningen är därför att det bör bli märkbart svårare. Jag blir inte avskräkt av detta utan ska anta utmaningen och återkomma.

Följ gärna utvecklingen så är vi fler som får se hur det går. Du som är nyfiken kan ju höra av dig om en tid och fråga hur jag bar mig åt.

Att vara författare

29 mar 2019

Jag har fått fem böcker publicerade och sålda i flera tusen ex samt varit redaktör och skribent i fyra antologier. Det borde utan tvivel innebära att jag är författare. När man säger författare tänker de flesta på att man har skrivit en roman. Jag har inte skrivit någon roman utan ett flertal läroböcker som används i utbildningar vid högskolor och universitet.

Oavsett vilken sorts författare man är behöver man två saker:

  • Att kunna formulera sig väl i skrift och att ha utvecklat en egen "röst"
  • Att ha en eller flera idéer som man kan omsätta i bokform

När jag gick i högstadiet ansåg nog min svensklärare att jag saknade båda dessa sidor. Personligen ansåg jag att skolans undervisning var tråkig och inte utmanade mig på det sätt jag behövde utmanas. Vägen in i skrivandet gick via mitt intresse för musik. Jag spelade flera instrument och komponerade flera sånger. Till dessa sånger skrev jag texter och det var på den vägen jag fördjupade mitt skrivande. Jag skrev hundratals texter som, i vissa fall, tonsattes eller, i andra fall, bara blev liggande.

När jag hade läst några år vid Göteborgs universitet märkte jag att jag hade en viss fallenhet för att skriva uppsatser. Många verkade ha svårt för just den biten medan det var lätt för mig. Jag fick också mycket positiv återkoppling på det jag skrev.

Någonstans inom mig hade det funnits en dröm sedan tidig tjugoårsålder att bli författare. Jag provade att söka in på journalistutbildningen som krävde 1.6 på högskoleprovet. Det klarade jag med viss marginal. Därefter fick man genomgå ytterligare test. Jag klarade alla bra utom det sista. Det var ett tidsbegränsat test där man fick i uppgift att skriva en relativt fri text. Jag missade tyvärr att läsa igenom instruktionerna tillräckligt noga så jag lämnade in en för lång text vilket innebar att slutet, som jag hade filat på en lång stund, inte kom med. Texten blev med andra ord ganska banal utan det slut som hela texten byggdes upp mot. Jag antar att det blev ett antiklimax för den som läste och därmed var jag ute ur leken.

Numera kollar jag med en ordräknare så jag slipper några avgörande missar. Det är till viss hjälp att dessutom, när funktionen finns, kolla textens läsbarhetsindex (LIX). Testa själv så får du en bra uppfattning om hur ditt sätt att skriva fungerar. En tendens hos akademiker är att använda många långa ord och gärna långa meningar. Gör dig av med den vanan om du vill bredda din läsekrets. Du kan även testa denna text, alltså detta inlägg, som har ett högt läsbarhetsbetyg (5/5) för att se att jag har lärt mig en del under åren som författare.

När jag blev antagen till forskarutbildningen gick det bättre. Då fick jag fördjupa mig inom ett område, eller faktiskt flera områden, som jag sedan kunde skriva ingående och inlevelsefullt om. När jag hade avslutat min licentiatavhandling skickade jag in ett manusförslag till ett förlag och de nappade på min idé. Sedan när jag väl hade disputerat flöt det på med fler idéer och fler bokkontrakt. Inom den akademiska grenen är det en stor fördel att, förutom de två delarna som jag beskrev inledningsvis, ha fördjupade ämneskunskaper och en titel. Att vara doktor är lite av en garant för att man kan vara potentiellt intressant för en någorlunda stor läsekrets. Inte anade väl jag i tjugoårsåldern att jag skulle behöva doktorera för att kunna bli författare.

Nu framstår min väg mot författarskapet å ena sidan som att det tog en omväg och å andra sidan att det bara flöt på. För den som tror att det är lätt att bli och förbli författare kan jag berätta om en annan sida.

Jag har skrivit hela manus som inte har blivit accepterade av något förlag. Efter ett tag ger man upp. Jag har haft kontrakt på en bok eller flera som har varit väldigt svåra att färdigställa. Ibland har man skrivkramp. Ett manus som nästan var klart (bara förord krav) blev stulet. Jag hade både dator och USB-minne i min ryggsäck som blev stulen. Dessvärre hade jag ingen annan backup. Det var bara att skriva om hela manuset. Då blev jag allvarligt deppig. En hel helg låg jag och sörjde.

Nu när jag är aktiv med att skriva blogginlägg får jag utlopp för den del av skrivandet som jag gillar mest: att omsätta idéer till skrift. Det är en väldigt kreativ process för mig som jag upplever som starkt självbelönande. Själva görandet är alltså den största belöningen. När jag skriver blogginlägg blir det i huvudsak populärvetenskapliga texter. Ibland är det mot det skönlitterära hållet. När jag skrev en av mina uppsatser i pedgogik blev jag uppmanad att skriva som en reseskildring. Det passade mig ganska bra så det har jag föräldat sedan dess.

Den röst jag har som författare är avsiktligt lite torr. En akademiker skriver ganska torrt och jag vill framstå som en akademiker. Jag är väldigt bildad och vill att det ska lysa igenom. Samtidigt har jag en bildande ambition med mina texter vilket gör att jag anstränger mig för att texterna ska vara tillgängliga. De får med andra ord inte vara för tunga och torra utan relativt enkla och med en personlig skildring med exempel som andra kan känna igen sig i. Även om jag har vissa språkliga brister som hänger kvar sedan högstadietiden är jag mycket noga med att språket ska vara korrekt. När mina manus kommer till en språkgranskare brukar det inte bli så många kommentarer. Jag kan lätt jämföra med andra eftersom jag har varit redaktör för flera antologier där andra författare har fått mycket fler kommentarer vid språkgranskningen. Detta är lite av mitt signum och en andledning till att jag skriver. Jag gillar att leka med språket, för att göra det illustrativt, samtidigt som jag gillar att vara korrekt.

För dig som funderar på att bli publicerad som akademisk författare är mina tips:

  • skriv mycket
  • studera mycket
  • upptäck språkets möjligheter men var korrekt
  • optimera läsbarheten (använd LIX-test)
  • Hitta bra idéer som du strukterar väl innan du låter andra ta del av dem
  • Ge inte upp

Lycka till!

Cirkulär ekonomi

14 mar 2019

Jag är anställd vid Högskolan i Borås som utmärker sig i positiv bemärkelse när det gäller arbetet kring hållbar utveckling. Dels pågår här nära samarbete med företag som har liknande ambitioner. Dels pågår det forskning inom specifika forskningsområden som typiskt rör materiallära men även företagsekonomi. På vår senaste gemensamma interna konferens om hållbar utveckling var cirkulär ekonomi ett av de hetaste temana. Jag vill gärna ta några exempel på cirkulär ekonomi som i vissa fall helt sluter kretsloppet.

För dig som har koll på min profil vet du att jag äger ett e-handelsföretag som har uttalade hållbarhetsambitioner. Många av de produkter vi säljer är antingen framställda på ett hållbart sätt, som t.ex. GOTS-certifierad bomull, eller genom återanvändning. Det smartaste sättet att återvinna som går att finna i vårt sortiment är företaget mini rodini som återanvänder fiskenät som dumpats i havet och gör kläder av detta. Den typiska produkten är badkläder. På detta sätt rensar de haven från skadligt material samtidigt som inga nya råvaror krävs. Andras skräp blir till en nyttighet.

Vissa gillar inte produkter av polyester men ovan exempel är i mitt tycke genialiskt. När mini rodini sedan framställer sina jackor, av polyester, blir det spillmaterial som inte går att använda till just jackor. Då har någon kommit på att man kan använda spillbitarna till att göra patches på framsidan av tröjor. Det blir väldigt snyggt. En eloge till mini rodini som är ett av de mest innovativa företagen i Sverige när det gäller att tänka hållbart och cirkulärt.

Cirkulär ekonomi hör till min vardag. Det kan ändå lätt bli för abstrakt för andra att förstå vad cirkulär ekonomi innebär. Ett av de bästa exempel jag stött på är hur ett bryggeri på Åland får frukt och bär från lokala bönder till drycker och sedan tar tillvara på restprodukterna som bland annat blir djurfoder. Delar av råvaran går alltså tillbaka till de lokala böndera. Läs mer om detta exempel på hållbar kretsloppsekonomi på Åland.

Känner du till andra bra exempel på cirkulär ekonomi?

 

Flygskam - nu får det effekt

5 mar 2019

Det var inte länge sedan ordet flygskam började användas. Det var också ganska nyss som ordet fördes in i svenska akademins ordlista. Ordets betydelse har med de negativa effekterna av att flyga att göra. De effekter det handlar om är koldioxidutsläppen som flyget för med sig som i sin tur skapar klimatförändringar.

När man vill prata om något är det bra att ha ord för det. När man väl har ord för det kan man lätt få något sagt. Steget från att få något sagt till att få något gjort är däremot många gånger större än man kan tro. När feminister fick ord för att beskriva den upplevda ojämlikheten mellan könen tog rörelsen fart.

Nu när flygskam har fått fotfäste och många, framför allt dem som tillhör medelklassen, använder ordet för att andra ska känna skam börjar många välja bort flygsemestern för att ta sitt klimatansvar eller för att slippa andras påpekanden.

Jag har i min blogg om hållbar livsstil skrivit ett inlägg om flyget, flygande och flygskam. Ta en titt och läs lite mer.

Vad betyder Mikael?

23 feb 2019

Det förekommer att jag, precis som många andra, får frågan vad mitt namn betyder. Trots att jag inte är religiös brukar jag svara på frågan med viss stolthet. Jag ska strax förklara varför.

Mikael är ett gammalt namn som omnämns i både gamla testamentet, nya testamentet och koranen. Skälet är att Mikael är en av de tre religionernas ärkeänglar. Hur många ärkeänglar det finns kan diskuteras men det brukar vara en till tre. Ärkeänglarna är de som står närmast gud.

Namnet förekommer över hela världen. I Sverige var det som mest populärt att namnge sina barn Mikael under 1960- och 1970-talen. Det är också under denna period jag föddes och fick mitt namn.

Mikael betyder "Vem är som Gud?". Slutledet i namnet, det vill säga "El", står för Gud. Det som är anmärkningsvärt med detta namn, om man bortser ifrån att det innehåller ordet Gud och att det är det namn som den kanske främste ärkeängeln bar, är att dess betydelse är en fråga. Jag har aldrig stött på att något annat namn är en fråga.

Att mitt namn är en fråga känns väldigt tilltalande då jag är en frågvis person. Jag har alltid undrat, varit nyfiken och ställt många frågor. Under en period var jag inne på att utbilda mig till journalist men det slutade med att jag blev forskare. Båda val involverar att man ställer mängder med frågor. Jag är också ganska filosofiskt lagd. Det är rätt typiskt inom filosofiämnena att ställa frågor snarare än att ge svar.

Vad är det då som är så speciellt med ärkeängeln Mikael? Bortsett ifrån att han förmodligen var den ängel som stod närmast Gud, ibland står det att namnet betyder gudalik, fick han också den svåra uppgiften att strida mot djävulen. Detta illustreras ibland som en strid mellan en ängel med svärd och en drake. Mikael dödar naturligtvis draken. Det goda besegrar det onda.

Enligt biskopen Robert Clayton var Mikael förnuftets ängel. Medan ärkeängeln Gabriel stod för det andliga/själsliga stod Mikael för resonerande och kunskap. Forskaren i mig är tilltalad av det senare samtidigt som det lika gärna kan vara rent nonsens.

Vi är de vi vill vara och verkar för att bli snarare än att konformeras av vad det namn man givits betyder.

Mikael har namnsdag den 29:e september och den helige Mikaels dag infaller på en söndag mellan den 29:e september till den 5:e oktober.

 

Framing

15 feb 2019

Ett av de mer sofistikerade sätten att påverka andra är framing. Det är ett spännande fenomen som involverar kognition, kommunikation och social relation. Även om framing metaforiskt utgår ifrån en ram, som en ram runt ett konstverk, kan man lite se det som ett förstoringsglas. Om framing innebär att man får andra att se saker på ett särskilt sätt är ett förstoringsglas en god bild över hur man synliggör något särskilt. Det som förstoras upp blir särskilt framträdande medan det som inte förstoras upp hamnar i periferin. Den centrala aspekten är det som lyfts fram genom framing. I och med att det lyfts fram tänker vi kring det i högre utsträckning än det som blir perifert.

Framing används för att påverka andra. Vilken grad av påverkan det rör sig om kan variera. Om vi med hjälp av framing vill kommunicera att man kan se på ett och samma fenomen från olika perspektiv väljer vi en mild version av påverkan. Om vi med hjälp av framing får människor att enbart se något på ett sätt vilket gör att dessa människor agerar som vi vill, trots att de själva inte vill det, handlar det om manipulation (eller hjärntvätt).

Hur är det då möjligt att vi kan påverkas genom framing? Det enkla svaret är att vi inte kan uppmärksamma och tänka på allt på en gång vilket gör att vi måste välja. När vi väl har valt fastnar vi lite i ett spår. Framing är ett sätt att göra valet åt andra. Genom att rama in någon del av verkligheten kommunicerar man att just denna aspekt är viktig och därför kan man få med sig andra att tänka på ett liknande sätt.

Jag har i min blogg som kretsar kring teman av ledarskap och kommunikation skrivit ett inlägg om framing som en konstform att leda andras tankar. Det är en form av kompetens som man kan utveckla för att lättare få andra att tänka på ett visst sätt. Även om det finns mycket vetenskap bakom framing kan man främst betrakta det som en väl utvecklad konst precis som mycket av retorik är.

Sådant smarta personer aldrig säger

14 feb 2019

Man kan vara smart på flera olika sätt. Det kan vara smart att visa omtanke om andra. Det kan vara smart att inte försöka verkar smart. I Sverige är det synnerligen smart att inte försöka framstå som bättre än andra. Om man låter andra bilda sig en uppfattning och inse att man är smart är man i ett helt annat läge. Även när andra kallar en smart är det bäst att man håller låg profil.

Jag lät mig, ganska okritiskt, inspireras av John Rampton som listade ett antal uttryck som han menar att smarta personer aldrig använder. Den enkla förklaringen till att jag lät mig inspireras är helt enkelt att jag till stora delar håller med. En del av dessa uttryck undviks för att smarta personer inte vill framhäva sig själva. Andra uttryck undviks för att de ger sken av att man inte bryr sig om andra. Den som är smart är även emotionellt intelligen vilket innefattar att bry sig om andra och vara ett stöd.

I mitt inlägg Sådant som smarta människor aldrig säger tar jag upp alla de förslag Rampton har. Du kan själv läsa och avgöra om det är så smart att uttrycka sig på de vis som tas upp.

Vad utmärker pedagogiskt ledarskap i förhållande till ledarskap i generella termer?

2 feb 2019

Skolans värld är speciell i många avseenden när man jämför med andra verksamheter i samhället, både privata och offentliga. När det kommer till ledarskap finns det också en del aspekter som är av särskilt slag inom skolans värld.

Efter att ha fått frågan några gånger vad det är som utmärker pedagogiskt ledarskap jämfört med ledarskap generellt har jag nu gjort en översikt på vilka skillnaderna är. Mina tidigare försök att svara har varit rimliga men något kortfattade. Nu har jag gjort en mer uttömmande lista.

För dig som är intresserad av svaret på frågan kan du klicka dig fram till mitt senaste inlägg vad utmärker pedagogiskt ledarskap...? Mina svar baseras huvudsakligen på min forskning om kommunikation i klassrummet och om ledarskap.

Demokratisk lek

27 jan 2019

Jag läste nyligen en artikel med titeln Children's play and democratic culture i tidskriften International Journal of Play. Författaren Laura Camos Garrido lägger fram ett perspektiv på lek som hon kallar democratia ludens eller demokratisk lek. Mitt antagande innan jag läste artikeln var att den skulle handla om hur leken bidrar till att lära barn ett demokratiskt förhållningssätt eller att lek kan vara demokratisk. Inget av mina antaganden stämde.

Artikeln handlar huvdsakligen om skillnaden mellan vuxenstryd lek kontra barninitierad lek. Den första har ett utbildningssyfte medan den andra inte har något uttalat syfte alls. Denna diskussion har vi haft kring lek i Sverige i flera decennier. Antingen handlar det om att barns egna lek ännu inte har fått den status att man skapar förutsättningar för barns lek eller så handlar det om att trenden har svängt så att barns lek, efter att ha haft en stark ställning, får allt mindre utrymme. Det är svårt att uttyda från artikel vad författaren menar.

Den som är intresserad av att läsa mer om denna artikel kan börja med mitt inlägg om Demokratisk lek - vad innebär det? Läs och begrunda. Kanske får du inspiration att utveckla din egen syn kring vad demokratisk lek är.

Vem ska man tro på?

26 jan 2019

För mig är det en skillnad på vad ett varumärke står för och vad företaget faktiskt gör. Detta blir tydligt när man pratar om hållbarhet. Vissa företag är väldigt duktiga på att lyfta fram sina värden och hur duktiga de är på hållbarhet. De kan vara väldigt bra på att kommunicera utåt. Samtidigt är de inte anmärkningsvärt duktiga på att bedriva hållbarbetsarbete. Vad de gör internt får vi sällan reda på.

Vi konsumenter går mer på vad vi förknippar med varumärket, goda värden eller dåliga värden, när vi väljer i affärer och så vidare. Vi har sällan tillräcklig koll på vilket hållbarhetsarbete företag faktiskt gör. En hjälp på vägen är dock certifieringar eller oberoende bedömningar. Det finns dock en del organisationer som får sina bedömningar att se oberoende ut men man bör vara vaksam på vad de grundar sina listor på.

Jag har skrivit ett inlägg om vad det finns för vägledning och varför viss vägledning kan vara förvrängd. Frågan som Thomas di Leva sjungar är, trots att jag inte är så förtjust i di Leva, relevant här: vem ska man tro på? Objektiva och oberoende källor är mitt svar.

← Äldre inlägg