Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Drivkrafter - vad är det?

18 okt 2019

För en vecka sedan blev jag intervjuad av en journalist på DN. Han hade läst ett av mina blogginlägg om motivation och drivkrafter. Nu ville han höra lite mer direkt från mig för att sedan skriva en artikel om drivkrafter. Journalisten ville avsluta med en lista på hur man kan hitta sina drivkrafter. Jag är lite mer inne på ett annat spår. Vi har mängder med drivkrafter som får oss att göra saker varje dag.

För att man ska förstå vad en drivkraft är får man tänka sig att det finns olika nivåer av drivkrafter. Några är väldigt grundläggande och andra är på en mycket hög nivå med mycket specifika effekter. Någonstans mitt emellan har vi våra känslor och motivationer.

Grundläggande drivkrafter

De mest grundläggande drivkrafterna är de som håller oss vid liv. Kroppen ser till att vi andas så att vi får tillskott av syre och en utrensning av koldioxid. Kroppen har en drivkraft att få i sig kolhydrater och andra näringsämnen, tillika vatten. Sexdriften är också en grundläggande drivkraft som ska få oss att föra våra gener vidare.

Att få i oss energi och att föra våra gener vidare är inte nog. Vi har även en form av belöningssystem som ska få oss att associera ätande och sex med njutning så att vi vill göra det igen. När vi äter gott njuter vi av det och vill äta gott igen. När vi har sex är det en njutning i sig men det toppas av orgasmen. Det är svårt att inte gilla orgasmen. Att ha upplevt det en gång gör att vi vill få det igen. Att äta (gott) respektive att ha sex blir som en drivkraft med förstärkning.

SEO får mer utrymme i mitt liv

27 sep 2019

Jag har funderat ett tag på om SEO (d.v.s. sökmotoroptimering) ska bli något som jag ägnar mig åt professionellt eller om det bara ska vara en bisyssla på fritiden. I realiteten har jag redan tagit betalt ett flertal gånger för att hjälpa andra. Det är lika bra att jag löper linan fullt ut.

Jag är anställd vid Högskolan i Borås. Där ges Webbredaktörsprogrammet. Hittills har jag inte haft med utbildningen att göra men nu tänker jag erbjuda mina kunskaper och praktiska erfarenheter inom multimodalitet och SEO i några av programmets kurser. Det ska bli spännande. På det viset tar jag ytterligare ett steg mot att arbeta med SEO professionellt.

Mitt ena företag, d.v.s. EmSec AB, har lite bakom kulisserna erbjudit SEO-tjänster en tid. Nu har jag skapat en särskild sajt där vi lyfter fram vad vi kan erbjuda andra. EmSec är ett konslutföretag så det föll sig naturligt för oss att köpa domännamnet SEO-konsulten.se för våra SEO-tjänster.

Eftersom jag, min vana trogen, håller på med många saker samtidigt är det inte så troligt att jag skulle jobba med SEO på heltid. De senaste åren har jag gjort det flera timmar per dag så det lär inte bli någon större skillnad.

Den främsta anledningen till att jag, och många med mig, väljer att jobba professionellt med SEO är att mina försök hittills har varit framgångsrika. När jag har lyckats placera mina egna sajter högt inom en relativt kort tid kan jag hjälpa andra att nå motsvarande framgång.

Nu kör jag.

Vad är de hönsägg vi människor äter?

21 sep 2019

Det förekommer mycket debatt och argumentation kring hönsägg. Äggproducenter understryker hur klimatsmarta hönsägg är jämfört med andra animaliska proteinkällor. Djurrättskämpar påpekar att höns tvingas, i stressande och trånga miljöer, att producera mycket fler ägg än de normalt skulle. Veganer provocerar ännu mer genom att säga att hönsägg är hönsmens.

Vad ska vi tro eller tycka om detta? Vad är de hönsägg vi människor äter egentligen?

Det finns vissa likheter mellan människor och hönor. Det finns också vissa skillnader. En höna är en fågel. Fåglar producerar ett "ägg" som ger embryot möjligheter att bli en välmående varelse om "ägget" förekommer i en gynnsam miljö. Värme är en förutsättning och det är därför höns, precis som andra fåglar, ruvar. Människan är ett däggdjur där ägget växer i livmodern. Det är först när fostret har nått en viss tillväxt som det lämnar kroppen det har växt i. Dessa är de främsta och mest påtagliga skillnaderna.

Höns och människor har äggstockar. I äggstockarna finns det mängder med äggceller. Dessa äggceller lämnar äggstockarna med vissa intervall. När äggcellerna lämnar äggstockarna kan de befruktas. I människan stannar ett befruktat ägg i livmodern. Ett obefruktat ägg stöts ut ur kroppen. I hönan kan äggcellen befrukas under en kort period. Äggceller som befruktas och äggceller som inte befruktas genomgår samma process. Äggcellen utvecklas till ägg-gulan som därefter omgärdas av äggvitan. I det sista steget bildas kalklagret som utgör äggets skal. Både befruktat och obefruktat ägg stöts ut av hönans kropp.

En höna som lever enligt sin egen hormonella rytm lägger ägg som många andra fågelarter. De lägger ett antal ägg under en viss period. Många fåglar, och även höns, lägger som mest ägg på våren. Genom en rad miljöfaktorer kan man manipulera hönan att lägga fler ägg under en längre tid.

En dröm om att leva på musik

31 aug 2019

När jag var tonåring var jag så inställd på att spela i band att jag och några kompisar bildade band innan vi ens kunde spela instrument. Det var ju inte helt sant för jag fick trummor när jag var sju, ett piano när jag var nio och det fanns alltid tillgång till gitarrer i vårt hem när jag växte upp. Jag kunde därför spela lite. Däremot kunde jag inte spela så väl att jag med likvärdigt kompetenta vänner kunde framföra något som lät ens ok.

Eftersom jag inte var så scenkåt eller ville bli känd som musiker, sångare eller artist blev jag allt mer inställd på att jag skulle bli kompositör. Det kom att bli ett nödvändigt ont att stå på scen eftersom jag ville vara med i ett band och spela mina låtar och de andra ville gärna uppträda.

Jag minns att jag skrev min första sång när jag var sex år. Det var under en road trip. Det hela började med några ord i en melodiös fras som jag byggde vidare på. Till slut blev det flera verser. Eftersom jag inte var helt nöjd med ordvalen eller melodin gjorde jag ändringar och så höll det på i flera timmar. Stackars de som vistades i min närmaste omgivning.

Det här upprepande beteendet var vanligt även när jag spelade piano. För det första tränade jag på att det skulle låta bra när jag spelade piano så det var så illa nödvändigt att upprepa skalor och melodier. När jag gjorde mina egna melodier höll jag ofta på med mindre förändringar vilket innebar ett upprepande av i stort sett samma slinga om och om ingen. Detta började redan när jag fick pianot vid nio års ålder och fortsatte i många år framöver.

När jag spelade på pianot komponerade jag nästan enbart melodier. Jag ackompanjerade mig själv med enkla basgångar. Det var långt senare som jag började skriva både text och melodi. Den avgörande vändningen kom när jag lärde mig att spela gitarr och ta ackord.

En vecka i lärandets tecken

18 aug 2019

Semestern är över och jag är igång på alla fronter. Mina blogginlägg från veckan som har varit handlar huvudsakligen om lärande. Det är dock ganska olika aspekter av lärande jag har berört.

På bloggen State of Play har jag publicerat en äldre text som har synts i en tidskrift för något år sedan. Den handlar om hur barn lär sig av varandra när de leker. Fokus ligger på imitation i lek och förmågan att sätta sig in i hur andra känner och tänker. Imitation är alltid lärande om ett barn gör något för första gången som det har observerat någon annan göra, oavsett om det sker i eller utanför leken.

På bloggen Ledarskap, Lärande och Kommunikation handlar inlägget om hur buller eller bakgrundsbrus stör möjligheterna att lära. Det blir för ansträngande att höra vad som sägs eller orka hålla fokuks när det är för mycket ljud i lärandemiljön. I inlägget ger jag förslag på hur man kan gå tillväga för att antingen minska bakgrundsljuden eller för att hantera lärande trots mycket ljud.

Mitt inlägg på bloggen Framgångsfaktorer, eller Framgångsbloggen som den också heter, utgår ifrån idén att man ska antas till högre utbildning på andra grunder än vad som görs idag. Jag är delvis intresserad men också mycket skeptisk. För att man ska kunna anta studenter som kommer att klara sina studier, inte bara okej utan framgångsrikt, måste man ha en stor bredd av faktorer att ta hänsyn till.

Baserat på metastudier om vilka faktorer som ligger bakom framgångsrika studier och lärande kan man bilda sig en uppfattning vilka olika faktorer som faktiskt spelar roll. Variationen är stor. Det är delvis individuella faktorer men också en del faktorer som berör lärarens undervisning, förmågan att samspela med sin omgivning och bakgrundsfaktorer som rör familj och samhällsklass.

Snart börjar kurser och program på våra högskolor och universitet. Än så länge är det traditionella urvalskriterier som gäller. För vissa, av dem som blivit antagna, kommer det att vara utmanande och för andra kommer det att gå ganska enkelt. För min del ska det bli spännande att se hur årets nyantagna studenter är.

Backcasting och framgångsrikt ledarskap

31 jul 2019

Trots semestertider skriver jag en del på mina bloggar. Innan jag nämner innehållet i dessa blogginlägg kan jag återvända till ett tidigare inlägg om nattliga gäster. För några veckor sedan hade vi besök av en grävling på tomten. Inatt var den tillbaka. Den stod under vårt plommonträd och mumsade i sig fallfrukt. Jag öppnade fönstret och lyste på den med en ficklampa men grävlingen verkade inte bry sig det minsta. Lite oroande måste jag erkänna. Vart ska det hela sluta?

När jag för snart två decennier sedan läste en kurs vid Göteborgs Univesitet med namnet Hållbar planet hade vi en gästföreläsare, han var professor i fysisk resursteori, som föreläste om bl.a. backcasting. Då var det mycket inne att använda sig av backcasting som arbetsmodell snarare än forecasting. Efter en tid i glömska verkar backcasting vara på tapeten igen. Läst mitt inlägg Backcasting som tankemodell för att få en bättre förståelse. Man kan använda det både i undervisning, forskning och som arbetsmodell för en organisation.

Framgångsbloggen har jag återvänt till mina metastudier för att hitta de mest inflytelserika faktorerna bakom ett framgångsrikt ledarskap. De mest betydelsefulla kallar jag primära faktorer som t.ex. är kommunikationskompetens, målformulering, motivation och tillit. Ledarskap är ett komplext fenomen. Det är därför det intresserar mig så mycket. Man kan inte förvänta sig att det enbart är några få faktorer som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap. Det är många, och hur de samverkar än ännu inte kartlagt.

En gemensam nämnare för de senaste dagarna är mål. Grävlingen vill ha sig ett mål mat, backcasting handlar om att sätta upp mål i framtiden och ledarskap handlar om att sätta upp mål för verksamheten.

Ett personligt mål har varit att skapa en engelskspråkig plattform för mig att skriva på. Därför skapade jag nyligen en websida och blogg på engelska i mitt eget namn (www.mikaeljensen.net). Nu går det att läsa en blandning av nytt och gammalt på engelska. Ta en titt!

Mitt i semestern

15 jul 2019

Nu när jag har semester är det kanske inte så konstigt att jag tänker på hälsa och återhämtning. Min favoritsyssla som ger mig återhämtning och en känsla av väbefinnande är att ligga i en hängmatta som gungar bara lite lite. Detta har jag fått tillfälle till den senaste veckan.

Andra saker jag har gjort är att skriva lite om hälsa och välbefinnande. I Framgångsbloggen har jag skrivit just om vad det är för faktorer som leder till god hälsa respektive välbefinnanden. Jag ser god hälsa som en form av framgång och de faktorer som leder till god hälsa är framgångsfaktorer. Ett fåtal faktorer har en dokumenterad inverkan på både god hälsa och återkommande välbefinnande. Att känna hopp är en sådan faktor. En annan är emotionell stabilitet.

När jag får tid över passar jag på att läsa. För mig är det ganska avkopplande att läsa om forskning inom områden som inte är mina vanliga. När jag var yngre läste jag ofta populärvetenskapliga böcker om fysik. Nu läser jag forskningsartiklar om biokemi.

Ett område som har intresserat mig i några år och som jag äntligen har fått fördjupa mig i är den inverkan som negativa joner anses ha på vår hälsa och välbefinnande. Efter att har hittat några metastudier kunde jag konstatera att en del antaganden är grundlösa medan andra har goda belägg. Jag kan i alla fall konstatera att varma sommarregn är bra. Jag gillade dem som barn och jag gillar dem som vuxen.

Ett annat område som jag satte tänderna i är kontroversen kring syra-bas-balansen. Vissa förespråkar en basisk föda för att det gör att vi mår bättre. Skeptikerna menar att det inte finns någon forskning som stödjer dessa antaganden. Det spelar ingen roll om vi äter sur eller basisk mat så länge vi äter någorlunda nyttig mat. Efter att ha granskat ett antal metastudier som talar emot antagandena kring basisk föda fann jag en ganska ny artikel som inte bara befäster skeptikernas argument utan även ser visst stöd för basisk kost. Det senare gäller främst människor med svaga njurar.

Förutom att jag mår toppen när jag får ligga en stund varje dag i min hängmatta känner jag också ett stort välbefinnande när jag kan gå forskningens tjänst och slå hål på felaktiga föreställningar om vad som leder till god hälsa.

Hur är det nu egentligen? Är en citron sur eller basisk på en pH-skala?

Signalsubstans och vattenlek

30 jun 2019

Denna vecka har jag upptagits av en fördjupning i ämnet signalsubstanser. Det har särskilt handlat om Dopamin och Serotonin.

Det började med ett långt inlägg om essentiella aminosyror, Tryptofan och Serotonin. Mina kunskaper om kost och näringlära samt mina kunskaper om hjärnan kom väl till pass. Samtidigt var det så att när jag läste in mig ytterligare på ämnet lärde jag mig ännu mer.

Tryptofan är ett ämne vi vill få i oss. Det kan bara tas in genom föda. Tryptofan är en beståndsdel i viktiga signalämnen som Niacin, Melatonin och Serotinin. Jag fick också lära mig, äntligen eftersom jag har undrat, att Tryptofan ingår i Auxin som är det ämne som får växter att vända sig mot solljuset. Även om inte Auxin finns i oss människor har dess släktingar Niacin, Melatonin och Serotonin alla en koppling till ljus och ljuskänslighet. Fascinerande.

När jag gjorde min research för inlägget om Tryptofan och Serotonin stötte jag på en forskares blogginlägg om just Serotonin som inspirerade mig att skriva ett inlägg om Dopamin och Serotonin. Jag ville utveckla dessa signalämnens inverkan på människors framgång. Balansen mellan dessa ämnen ger lättare framgång än när ett av dem har för låga nivåer.

I korta ordalag kan man säga att Dopamin bidrar till att vi kommer på nya idéer samt eftersträvar belöningar medan Serotonin bidrar till att vi har självdisciplinen och uthålligheten att förverkliga våra idéer och uppnå belöningarna även om de kräver hårt arbeta och det tar lång tid.

Idag skrev jag ett inlägg som jag har ruvat på ett tag. Det handlar om vattenlek. Jag tror att både vuxna och barn är genuint intresserade av vatten och därför gärna leker i eller med vatten. Så här års är också tillgången till lekbart vatten extra stort när vi besöker sjön eller havet.

Jag skrev inget om Serotonin i mitt inlägg om vattenlek men faktum är att det finns flera kopplingar. Hjärnforskaren Jaak Panksepp, numer avliden, menar att det drivande ämnet för de neurala strukturer som är aktiva när vi leker är just Serotonin. Därtill ökar nivåerna av Serotonin när vi är ute i solen och när vi är fysiskt aktiva. Rörelselek i sol och vatten är alltså serotoninhöjande och får oss att må bättre.

Veckans röda tråd är Serotonin. Det är ett signalämne som det är värt att lära sig mer om. Läs mina inlägg och se om det kan bidra till ökat välbefinnande på sikt.

Vi hade besök av en grävling inatt

15 jun 2019

 

Jag har alltid tyckt om att stöta på djur. Särskilt om de är sällsynta. När jag var liten fick jag syn på en grävling och sedan dess har jag fascinerats. Vissa grävlingar blir riktigt stora vilket kan kännas skrämmande.

Det var med blandade känslor jag tittade ut genom fönstret inatt och såg en grävling nosa runt på tomten. Det berättas ju en del historier om grävlingar så man blir fundersam kring vad den har för sig på vår tomt.

En grävling har en rejäl käke och kan bita hårt om den blir trängd men det stämmer inte att den håller fast greppet tills den hör ett knakande ljud. Rådet att ha knäckebröd i stövlarna (känns väldigt obekvämt) är med andra ord onödigt.

Det är värre när det gäller deras ambition att bygga gryt på tomten. När grävlingen väl har gjort en tomt till sitt revir kan den vara svår att få bort. Man bör därför vara vaksam när man ser en grävling på tomten ifall den har påbörjat ett gryt.

Gummidamm och mikroplaster

1 jun 2019

När vi tror att vi börjar komma till rätta med en del miljöproblem blir vi varse nya. Det är inte säkert att de är nya men att det rör sig om problem är nytt och att omfattningen är värre än man vågar tro är nytt.

De miljöproblem som jag har reagerat på nyligen men som det ännu inte har väckts någon opinion kring är gummidamm och mikroplaster i världshaven.

Gummidamm uppstår när vi kör fordon som har gummidäck. När fordonet rör sig slits mikroskopiska gummipartiklar loss. När detta sker på vältrafikerade vägar, typiskt i storstadsområden, bildar alla dessa gummipartiklar ett gummidamm som lägger sig på balkonger, fönsterbläck och andra plana ytor eller helt enkelt blåser iväg ut till havs.

Mikroplaster är platspartiklar som är mindre än fem millimeter som antingen har tillverkats i denna storlek eller är en effekt av slitage från större plastartiklar. Partiklar som är några millimeter stora är ändå förhållandevis stora och hamnar sällan av misstag i det som vi eller djur äter. När partiklarna är mikroskopiska ökar risken för att vi får partiklarna i oss.

Gummidamm består av så små partiklar att vi kan andas in det och få problem med luftvägarna. Detta är denna del av problemet som beymkrar mig mest. När vi får gummi i lungorna försvårar det god syreupptagning. Det rör sig alltså om en typ av miljöproblem som slår tillbaka på oss direkt.

En stor andel av de plastartiklar vi slänger hamnar i havet. Det som bryts ned till mikroplaster äts av fiskar som i sin tur fångas och säljs till oss människor. Mikroplasterna stannar i fisken och medför att vi får i oss dessa mikroplaster när vi äter fisken. Även detta miljöproblem slår direkt tillbaka på oss.

Det är mycket kring gummidamm och mikroplaster som ännu inte är utredda. Att de vållar problem är känt men hur stora problemen kan bli och vilka effekterna kan bli behöver studeras mycket mer.

Vet du något om dessa problem som du vill dela med dig av så känn dig fri att kommentera.

Intelligens - ett problematiskt fenomen?

12 maj 2019

Jag är inte intelligensforskare så jag kan inte uttala mig om intelligens med någon direkt auktoritet. Jag har ändå genom min kognitionsforskning och min lärandeforskning berört ämnet tillräckligt ingående för att fundera högt om det.

Det finns en rad frågor man behöver ställa sig. Den första är om det finns en intelligens, en så kallad G-faktor. Vissa tror det medan andra inte gör det. Den andra frågan är om intelligens måste ha med logik att göra. Kan man vara intelligent på ett känslomässigt, praktiskt eller socialt sätt? När man har ställt dessa båda frågor kommer en naturlig följdfråga: Vad är egentligen intelligens?

Så fort man börjar prata om emotionell intelligens ställs frågan varför man måste kalla det intelligens och inte bara emotionell kompetens. En något provocerande följdfråga blir då om det vi av tradition har kallat intelligens kanske också bara är en kompetens. Den antydan om att det finns en erfarenhetsbaserad intelligens, det som kallas kristalliserad intelligens, går i en riktning som mycket väl skulle kunna vara en kompetens.

En fråga som jag ofta har ställt mig kring intelligens är om det faktiskt har någon betydelse i det vardagliga livet och om det leder till någon framgång på ett eller flera områden. Nu visar det sig att intelligens har betydelse inom några områden i livet där det är en direkt inverkan på om man lyckas eller ej. Det visar sig också att emotionell intelligens har en inverkan på något fler områden i livet även om effekten inte är lika stark som för generell intelligens.

Min sista fråga är om de test man använder för att mäta intelligens, vilken sort det än må vara, verkligen mäter det de avser att mäta. Om man vill komma åt generell intelligens och gör det med hjälp av logisk-analytiska test kan man ifrågasätta om man inte enbart har mätt just den logisk-analytiska förmågan och inte alls en generell intelligens. Det som framstår som intelligent i en given situation kanske i högre grad bygger på språkförmågan eller på en kreativ förmåga.

Intelligens är ett svårhanterligt fenomen. Jag får inga helt tillfredsställande svar på mina frågor. Jag får heller ingen klar bild över vad fördelen med en underliggande G-faktor som påverkar hur vi hanterar kniviga situationer är.

Om du har några bra förslag får du gärna dela med dig.

Mycket om mindfulness

27 apr 2019

Jag har denna vecka skrivit flera inlägg om mindfulness. Det kan bli så ibland att ett tema genomsyrar flera av mina bloggar. Beroende på vilken blogg jag skriver i belyser jag fenomenet från ett visst håll.

I Framgångsbloggen skriver jag om mindfulness som en potentiell framgångsfaktor och undersöker, baserat på metaanalyser, hur effektivt det är på olika områden i livet. Jag har i inlägget kommit fram till att mindfulness har störst effekt på dem som redan mår dåligt. Personer som lever med psykologisk utmattning och/eller hög stressnivå får bäst effekt av att träna upp mindfulness. Sammantaget är mindfulness en framgångsfaktor generellt och mer verksam inom vissa områden i livet.

I min blogg om hållbar livsstil skriver jag om att jobba mycket. Här lägger jag fram det som att mindfulness kan vara ett bra sätt att göra sin vardag hållbar. Genom att öka fokus och välbefinnande klarar man av att hantera förändring och stress i vardagen. Jag skriver om flera metoder att träna mindfulness. Jag har hittat några som fungerar bra för mig och som gör det möjligt att klara av mycket arbete.

Bloggen Ledarskap, lärande och kommunikation möjliggör flera infallsvinklar men jag har specifikt valt att titta på mindfulness och ledarskap. Det finns mycket forskning, särskilt neuroforskning, som går i linje med hur mindfulness kopplas till ledarskap. Ledare som klarar av att hålla nere stress samtidigt som de kan fokusera gör det möjligt att lyckas med sina mål. Läs mitt inlägg om neuroledarskap och mindfulness.

Slutligen vill jag tillägga att även om jag själv inte är duktig nog för att lära ut om mindfulness och erbjuda kurser, för den som vill prova på, så är detta något som min närmaste kollega kan. Hon och en utbildad psykoterapeut erbjuder kurser i mindfulness. Här får man en förståelse från grunden och en rad tekniker för att hantera olika utmaningar i vardagen.

Något du vill prova?

Mer om SEO-projekt

13 apr 2019

Jag har ägnat mig åt webdesign sedan 1990-talet. När jag tänker tillbaka på vad jag gjorde då kan man lugnt säga att jag var kass. När jag sedan började föra in inslag av webdesign i en av mina universitetskurser, mellan 2010 och 2018, var jag mer påläst och arbetade med vissa principer om hur man jobbar optimalt med bild och text, komposition och detaljer, eventuella inslag av ljud, färger och former, och rörelser. När jag då sedan några år tillbaka började fördjupa mig i SEO (sökmotoroptimering) tvingades jag tänka om när det gäller webdesign. Det mest estetiskt tilltalande eller användarvändliga webdesignen är inte alltid den mest sökmotoroptimerande.

Med fokus på SEO gör jag nu andra avvägningar och satsningar. Enbart hälften av arbetet görs på den egna sajten och där handlar det ofta mer om hur man arbetar med text än med bild och video. Min vana att skriva långa texter med god svenska och hög trovärdighetsfaktor är helt klart till hjälp här. Den andra halvan handlar mycket om att skapa länkar. Om mitt innehåll är genomarbetat och trovärdigt är det rimligt att andra länkar till sidan. Man kan också själv bidra till att få länkar. Här spenderar jag mycket tid.

I december startade jag en ny domän med namnet bloggfeeden.se. Den fyller idag tre funktioner. Den så kallade feeden uppdateras automatiskt när någon av de 19 bloggarna som är synliga på feeden publicerar ett inlägg. För att inte konkurrera med originalet syns bara rubriken. Om rubriken är tilltalande klickar besökaren på denna som också är en länk och kan läsa hela inlägget på originalsajten. Detta är första funktionen.

Den andra funktionen är krönikorna. Det är som en blogg med dagsaktuella och personliga krönikor. En del inlägg är mer personliga än dagsaktuella medan andra är väldigt dagsaktuella men något mindre personliga. I och med att de är dagsaktuella har de kort relevansperiod. Därför publiceras hela tiden nya inlägg. De som skriver kan variera.

Lyckat SEO-projekt

30 mar 2019

Jag har nyligen lyckats få upp två sökord, på mig blogg Framgångsfaktorer, på plats ett. Det rör sig inte om det preferensutfall som uppstår när man själv söker på ett sökord ofta och väljer ett fåtal alternativ ofta utan bygger på Googles officiella siffror.

Sökorden framgångsfaktor och framgångsfaktorer ligger nu på plats ett, eller rättare sagt min sajt dyker upp på plats ett när det görs sökningar på dessa två sökord. Det har tagit mig mindre än ett år så jag har all anledning att känna mig nöjd.

Nu är sökfrekvensen inte jättehög för dessa ord, den är högst för pluralformen, och mitt domännamn råkar vara detsamma. Vissa kan därför anse att utfallet är relativt förväntat. Om man arbetar målinriktat med SEO når man till förstaplatsen med mina förutsättningar men bara för att man har köpt ett domännamn får man inget gratis.

Jag ska nu göra ett experiment för att visa att det är fler faktorer än domännamnet som spelar in. På samma sajt har jag skrivit om femfaktormodellen. Det finns dels en längre text som ingående beskriver och förklarar femfaktormodellen och det finns ett flertal inlägg där jag pratar om någon av personlighetsdragen som ingår i femfaktormodellen. Relevansen för sökordet är med andra ord relativt hög men ordet finns inte i domämnamnet.

I dagsläget ligger sökordet femfaktormodellen för min sajt på plats 13 i genomsnitt enligt Googles statistik. Mitt mål är att inom ett år nå topp tre. Det som är den stora utmaningen för mitt nya mål är att sökordet har många gånger fler sökningar än de två jag nyss har peakat på. Förväntningen är därför att det bör bli märkbart svårare. Jag blir inte avskräkt av detta utan ska anta utmaningen och återkomma.

Följ gärna utvecklingen så är vi fler som får se hur det går. Du som är nyfiken kan ju höra av dig om en tid och fråga hur jag bar mig åt.

Att vara författare

29 mar 2019

Jag har fått fem böcker publicerade och sålda i flera tusen ex samt varit redaktör och skribent i fyra antologier. Det borde utan tvivel innebära att jag är författare. När man säger författare tänker de flesta på att man har skrivit en roman. Jag har inte skrivit någon roman utan ett flertal läroböcker som används i utbildningar vid högskolor och universitet.

Oavsett vilken sorts författare man är behöver man två saker:

  • Att kunna formulera sig väl i skrift och att ha utvecklat en egen "röst"
  • Att ha en eller flera idéer som man kan omsätta i bokform

När jag gick i högstadiet ansåg nog min svensklärare att jag saknade båda dessa sidor. Personligen ansåg jag att skolans undervisning var tråkig och inte utmanade mig på det sätt jag behövde utmanas. Vägen in i skrivandet gick via mitt intresse för musik. Jag spelade flera instrument och komponerade flera sånger. Till dessa sånger skrev jag texter och det var på den vägen jag fördjupade mitt skrivande. Jag skrev hundratals texter som, i vissa fall, tonsattes eller, i andra fall, bara blev liggande.

När jag hade läst några år vid Göteborgs universitet märkte jag att jag hade en viss fallenhet för att skriva uppsatser. Många verkade ha svårt för just den biten medan det var lätt för mig. Jag fick också mycket positiv återkoppling på det jag skrev.

Någonstans inom mig hade det funnits en dröm sedan tidig tjugoårsålder att bli författare. Jag provade att söka in på journalistutbildningen som krävde 1.6 på högskoleprovet. Det klarade jag med viss marginal. Därefter fick man genomgå ytterligare test. Jag klarade alla bra utom det sista. Det var ett tidsbegränsat test där man fick i uppgift att skriva en relativt fri text. Jag missade tyvärr att läsa igenom instruktionerna tillräckligt noga så jag lämnade in en för lång text vilket innebar att slutet, som jag hade filat på en lång stund, inte kom med. Texten blev med andra ord ganska banal utan det slut som hela texten byggdes upp mot. Jag antar att det blev ett antiklimax för den som läste och därmed var jag ute ur leken.

Numera kollar jag med en ordräknare så jag slipper några avgörande missar. Det är till viss hjälp att dessutom, när funktionen finns, kolla textens läsbarhetsindex (LIX). Testa själv så får du en bra uppfattning om hur ditt sätt att skriva fungerar. En tendens hos akademiker är att använda många långa ord och gärna långa meningar. Gör dig av med den vanan om du vill bredda din läsekrets. Du kan även testa denna text, alltså detta inlägg, som har ett högt läsbarhetsbetyg (5/5) för att se att jag har lärt mig en del under åren som författare.

När jag blev antagen till forskarutbildningen gick det bättre. Då fick jag fördjupa mig inom ett område, eller faktiskt flera områden, som jag sedan kunde skriva ingående och inlevelsefullt om. När jag hade avslutat min licentiatavhandling skickade jag in ett manusförslag till ett förlag och de nappade på min idé. Sedan när jag väl hade disputerat flöt det på med fler idéer och fler bokkontrakt. Inom den akademiska grenen är det en stor fördel att, förutom de två delarna som jag beskrev inledningsvis, ha fördjupade ämneskunskaper och en titel. Att vara doktor är lite av en garant för att man kan vara potentiellt intressant för en någorlunda stor läsekrets. Inte anade väl jag i tjugoårsåldern att jag skulle behöva doktorera för att kunna bli författare.

Nu framstår min väg mot författarskapet å ena sidan som att det tog en omväg och å andra sidan att det bara flöt på. För den som tror att det är lätt att bli och förbli författare kan jag berätta om en annan sida.

Jag har skrivit hela manus som inte har blivit accepterade av något förlag. Efter ett tag ger man upp. Jag har haft kontrakt på en bok eller flera som har varit väldigt svåra att färdigställa. Ibland har man skrivkramp. Ett manus som nästan var klart (bara förord krav) blev stulet. Jag hade både dator och USB-minne i min ryggsäck som blev stulen. Dessvärre hade jag ingen annan backup. Det var bara att skriva om hela manuset. Då blev jag allvarligt deppig. En hel helg låg jag och sörjde.

Nu när jag är aktiv med att skriva blogginlägg får jag utlopp för den del av skrivandet som jag gillar mest: att omsätta idéer till skrift. Det är en väldigt kreativ process för mig som jag upplever som starkt självbelönande. Själva görandet är alltså den största belöningen. När jag skriver blogginlägg blir det i huvudsak populärvetenskapliga texter. Ibland är det mot det skönlitterära hållet. När jag skrev en av mina uppsatser i pedgogik blev jag uppmanad att skriva som en reseskildring. Det passade mig ganska bra så det har jag förädlat sedan dess.

Den röst jag har som författare är avsiktligt lite torr. En akademiker skriver ganska torrt och jag vill framstå som en akademiker. Jag är väldigt bildad och vill att det ska lysa igenom. Samtidigt har jag en bildande ambition med mina texter vilket gör att jag anstränger mig för att texterna ska vara tillgängliga. De får med andra ord inte vara för tunga och torra utan relativt enkla och med en personlig skildring med exempel som andra kan känna igen sig i. Även om jag har vissa språkliga brister som hänger kvar sedan högstadietiden är jag mycket noga med att språket ska vara korrekt. När mina manus kommer till en språkgranskare brukar det inte bli så många kommentarer. Jag kan lätt jämföra med andra eftersom jag har varit redaktör för flera antologier där andra författare har fått mycket fler kommentarer vid språkgranskningen. Detta är lite av mitt signum och en andledning till att jag skriver. Jag gillar att leka med språket, för att göra det illustrativt, samtidigt som jag gillar att vara korrekt.

För dig som funderar på att bli publicerad som akademisk författare är mina tips:

  • skriv mycket
  • studera mycket
  • upptäck språkets möjligheter men var korrekt
  • optimera läsbarheten (använd LIX-test)
  • Hitta bra idéer som du strukterar väl innan du låter andra ta del av dem
  • Ge inte upp

Lycka till!

← Äldre inlägg