Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.
State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.
Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.
Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.
Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.
Sida 5
Takodling mitt i stan
6 Dec 2018
Jag läste idag om planer på att skapa en flervåningsbyggnad i Göteborg med ett tak som ska användas för odling. Det fick mig att tänka på en idé som jag föreslog för tjugo år sedan. Då ansågs den vara något kontroversiell men sedan dess har idén förverkligats på många ställen världen över. Nu är Göteborg, som har haft Sveriges sämsta luft och blivit bötfällda av EU för sin dåliga luftkvalitet, ett av Nordens mest innovativa städer när det gäller att skapa grönområden.
Varför inte använda platta tak för ändamålet. De används ju inte till något annat. Jag gör inte på något sätt anspråk på att ligga bakom idén om takodlingar, även om jag skrev en text som publicerades i en miljötidskrift i slutet på 1990-talet, eftersom tanken är väldigt gammal. Jag kan dock konstatera att tänket har blivit allt vanligare och det är sannolikt bara av godo.
I mitt inlägg diskuterar jag både för och nackdelar med att ha takodlingar. Du som är intresserad kan klicka dig in till inlägget Takodling mitt i stan.
Rast eller lek, vad ger bäst återhämtning?
2 Dec 2018
I ett nyligt inlägg återvänder jag till en studie av Anthony Pellegrini, som är en av världens främsta lekforskare, som handlar om att återhämta sig efter ett mentalt krävande pass. Han utförde ett antal studier för mer än tio år sedan. Det är bra att påminna sig om resultaten.
När man har rast kan man använda rasten till olika aktiviteter. Det Pellegrinis studier visar är att det spelar roll vad man gör under rasten på hur fokuserad man är när man kommer in efter rasten.
Det spelar också roll hur gammal man är. Yngre barn påverkas på ett lite annat sätt än äldre barn. Pellegrinis studier visar hur betydelsefull leken är bland de yngre barnen och att denna effekt avtar med ökad ålder.
Läs mer om denna studie i mitt inlägg om vad som ger gäst återhämtning på rasten: fysisk aktivitet, vila eller lek?
Tankar kring julhandel och Black Friday
2 Dec 2018
Det finns ofta en inneboende konflikt hos vissa människor att dels vilja agera för en bättre miljö och dels att vilja köpa julklappar. Ju mer insatt man är i de problem som är förbundna med hållbarhetsfrågor destom mer uppenbart blir det att handel kan ha en negativ inverkan.
Jag resonerar om vad som kan göras för att minimera den eventuella negativa påverkan. All handel är inte problematisk. Det finns mycket på marknaden idag som är producerat på ett hållbart sätt. Att köpa detta signalerar att hållbarhet är viktigt. Du kan uttrycka din åsikt genom dina val.
Ta del av mina funderingar genom att läsa hela inlägget som du hittar här.
Sju vanor för att bli befordrad
26 Nov 2018
En del undrar varför de aldrig blir aktuella för en befordran. Det kan finnas många skäl för detta. För min egen del valde jag, under en tid, att hålla mig ifrån befordran för det skulle innebära allt för stora förändringar i arbetsuppgifter och jag var nöjd som det för tillfället var. Ibland vill man inte visa framfötterna på alla fronter.
Om man vill visa framfötterna kan man följa de sju råd som tidskriften Forbes ger och som jag skriver om i mitt senaste inlägg. När man läser dem inser man att det är flera saker det hänger på för att avancera i karriären. Det är i ett sådant läge man kan välja att stå tillbaka under en period. Man vill inte göra allt detta för att få en förändrad arbetssituation eller för att få bättre lön och mer ansvar.
I den mån dessa råd gäller får man se över dem och fundera på om de passar in på den person man är. Om de gör det är det bara att visa hur driven man är, hur professionell man är och hur utvecklingsbenägen man är.
Läs själv om sju vanor för att bli befordrad och begrunda.
Kommunikationens element
17 Nov 2018
Efter flera år av kommunikationsforskning har jag fått en god överblick över vad man behöver ha koll på för att förstå vad kommunikation är. Vissa forskare pratar om tre aspekter av kommunikation mellan två parter: kommunikatören, relationen och interaktionen. Ju längre tid jag ägnade åt kommunikationsforskning desto tydligare blev det för mig att dessa tre områden inte räcker. Jag tänker mig snarare sju områden. Dessa kallas av forskare för kommunikationens element.
Min lärdom är att man kan titta på varje element för sig och alla tillsammans. Det senare är nödvändigt för att få en fullständig bild, nära nog en fullständig bild, och därmed kunna närma sig en ökad kommunikationskompetens. Ju mer man förstår om kommunikation destom mer kan man medvetet göra åt saken.
Läs mitt inlägg om kommunikationens element och få en ökad förståelse av det du ägnar dig åt varje dag. Det går alltid att bli bättre på att kommunicera.
Augmented reality och lek
14 Nov 2018
Under min tid som kognitionsforskare och anställd vid institutionen för tillämpad informationsteknologi har det varit oundvikligt att hantera frågor kring Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR). Tekniken utmanar vår interaktionen med omvärlden. Hur långt kan vi komma och hur nära ligger det vår egen mentala förmåga?
Augmented Reality (AR) förknippas t.ex. med spelet Pokémon Go. Det gör att frågor kring AR kopplas till frågor om lek. För mig är det självklart att AR-spel är en form av lek. Det jag har intresserat mig för är i vilken utsträckning och på vilket sätt AR-spel hänger ihop med annan lek och vår kognitiva förmåga.
I mitt senaste inlägg tar jag upp några exempel på AR-spel och AR-lek och jämför med annan lek.
Ren energi?
11 Nov 2018
Många gör antagandet att förnyelsebar energi är ren energi. Jag har tittat närmare på det här ett antal gånger och det finns mycket som talar emot. Ingen energiframställning är helt ren. Det gäller både direkta och indirekta steg i produktionen. De indirekta stegen utgör produktion av kraftverk och dess delar.
Om jag inte är felinformerad är storskalighet ett problem och i övrigt är vattenkraft sämre än vindkraft som i sin tur är sämre än solkraft. Jag tar inte upp effektivitetsfrågan i inlägget. Att anlägga ett stort kraftverk och distribuera energin till ett större område betyder att en viss del av elektriciteten försvinner på vägen. Så illa är det inte med småskaliga kraftverk om de används för husbehov. Därtill är naturligtvis de tekniker som används för el-framställning olika effektiva.
Ta del av mina funderingar i mitt inlägg om hur ren energi framställd från förnyelsebara källor potentiellt är.
Vad framgångsrika personer gör och inte gör
10 Nov 2018
Jag läser regelbundet tidningen Chef. I det senaste numret som kom för några dagar sedan finns det en kort notis om vad framgångsrika personer inte gör. Endast tre saker listas. När jag läst och begrundat dessa påståenden en stund tänker jag att de borde formuleras i positiva termer istället för negativa. Därför blir det tre saker framgångsrika personer gör istället för tre saker framgångsrika undviker. I mitt inlägg presenterar jag dessa saker i positiva termer följt av mina kommenterar.
Jag har tagit del av en rad litteratur och forskning i ämnet så dessa tre förslag utgör ett fåtal av alla de saker som framgångsrika personer gör eller undviker. Av alla de saker framgångsrika gör och undviker är de flesta gemensamma med icke framgångsrika. Det finns dock en stor uppsättning saker där de framgångsrika skiljer sig. Det finns naturligtvis individuella skillnader men i breda drag kan man fånga vad framgångsrika gör och inte gör i relation till icke framgångsrika.
Om du är intresserad av mer uttömmande förslag och faktorer kan du gå igenom min blogg Framgångsfaktorer. I annat fall kan du läsa kort om vilka de tre förslagen är här.
Transfer
5 Nov 2018
När jag började forska om lärande stod det klart för mig ganska tidigt att man måste ha med fenomenet transfer i helhetsbilden om vad lärande är. Genom att förstå vad transfer är och vad det har för effekter efter att vi har lärt oss något kan man bättre förstå hur vi lär och hur man kan förbättra förutsättningarna för lärande.
I mitt senaste blogginlägg i min lärandeblogg går jag in på de mest centrala aspekterna av transfer och förklara vad det står för. Alla som arbetar med lärande på ett eller annat vis bör känna till transfer för att planera lärandesituationer på bästa sätt.
Följ länken och lär dig mer om lärande genom att läsa om transfer.
Flow i leken
4 Nov 2018
Jag har länge varit intresserad av fenomenet Flow. Jag stötte först på det i boken Flow: Den optimala upplevelsens psykologi som kom ut på svenska i början av 1990-talet. Då visste jag inte att det fanns en koppling till min lekforskning som jag senare påbörjade. Detta stod klart för mig när jag fick tag på boken Play som är en tjock antologi där ett kapitel av psykologen Mihaly Csikszentmihaly finns med. Hans forskning om lycka ledde till fördjupade studier om flow som i sin tur tog sig in bland lekforskare under 1970-talet. Sedan dess har många lekforskare förhållt sig till fenomenet flow. Eftersom Csikszentmihaly inte själv trodde att lekande barn kunde nå detta tillstånd tog det ett tag innan andra forskare förde in begreppet i studier och texter.
Begreppet flow är lika aktuellt idag som för några decennier sedan och det är än mer aktuellt inom lekforskning och vår förståelse för lek. Nu är vi många som tror att barn kan nå flow-tillståndet när de leker. Det krävs dock en del av både barnet och dess omgivning.
Mitt inlägg handlar om vad flow står för, hur det relaterar till barns (och vuxnas) lek och vad vi kan göra för att det ska bli möjligt att hamna i flow. Naturligtvis får man ställa sig frågan varför flow är eftertraktansvärt vilket jag också ger svar på.
Vad är en antologi och en monografi?
27 Oct 2018
Bland akademiker är det vanligt att man använder eller producerar antologier och monografier. Den som inte vet utan ställer sig frågan vad en antologi är eller vad en monografi är ska få ett kortfattat svar på dessa två frågor.
En antologi är ett samlingsverk. Vanligtvis har en antologi en eller flera redaktörer som sammanställer nyskrivna eller redan publicerade texter. I mitt fall har jag varit redaktör till fyra antologier där kollegor har bjudits in att skriva nya texter om ett ganska brett ämne. Ett exempel är antologin Lärandets grunder där flera professorer bjöds in att skriva om vad de anser att lärande är ur ett grundläggande perspektiv.
Som redaktör har man till uppgift att få författarna att skriva på en likvärdig nivå för att undvika att vissa kapitel blir populärvetenskapliga och andra kapitel är på en mycket avancerad nivå som bara ett fåtal kan förstå. Även om en antologi samlar författare med olika stil och expertis är den tänkt att vara ett sammanhållet verk. Detta behöver dock inte alltid vara fallet. Om man ska samla dikter skrivna av män om kärlek är temat väl definierat men stilen på de olika diktarna kan vara väldigt olika.
En monografi är ett akademinsk verk skrivet om ett väl avgränsat ämne. Om man skriver en avhandling om förskolebarns förmåga att räkna med tal över fyra har man ett väl avgränsat ämne. Om man skriver om bruket av läkande substanser bland samlare och jägare som lever i Kalahariöknen har man ett väl avgränsat ämne. Dessa är exempel på monografier.
En monografi är normalt skriven av en person men det är inte nödvändigt. Två personer kan skriva en monografi. Två personer kan skriva en avhandling tillsammans. Då är deras avhandling en monografi om den avhandlar ett väl avgränsat ämne.
Det finns en form av avhandling som inte är en monografi utan mer påminner om en antologi. Denna typ av avhandling kallas sammanläggningsavhandling och består vanligtvis av tre till sex artiklar som är sammanhållna av en inledande text som kallas kappa. En sammanläggningsavhandling är vanligtvis skriven av en person, detta gällar i synnerhet kappan, men det är vanligt att varje artikel är samförfattad.
Om du vill veta mer kan du skicka ett mail till mig och fråga.
Varför är GOTS så dyrt?
21 Oct 2018
Nu när GOTS-certifierade produkter blir allt vanligare är det fler och fler som undrar varför kläder, sängkläder och andra textilier är så dyra när de är certifierade. När man vet vad GOTS-står för är det inte svårt att förstå kostnaden. Det är svårare att förstå hur vi kan leva med att konventionellt odlad bomull och kemikalietäta industrier kan vara så billiga. De senare innebär en stor kostnad för både människor, djur och växter. Frågan borde istället vara varför konventionellt framställda textilier är så billiga.
I mitt senaste inlägg beskriver jag vad det är för kostnader som ligger bakom GOTS och vilka dolda konstnader som vi också får betala som ligger bakom konventionellt framställda textilier. Detta är något vi borde fundera på oftare.
Öldrickare drabbas av växthuseffekten
16 Oct 2018
Jag är en måttlig konsument av alkoholhaltiga drycker. När jag bestämde mig för att jag bara skulle köpa ekologiska viner, och i enstaka fall starkare drycker, var jag beredd på att betala mer för att gynna ekologiska odlingar. Detta har jag gjort i flera år av förebyggande syfte. När det gäller öldrickare kan det komma att bli markant högre priser som en följd av växhuseffekten. Vad är då bäst kan man undra? Att köpa dyrt ekologiskt öl nu eller att få betala mer för icke-ekologiskt öl inom några år? För mig är det bättre att betala dyrt för ekologika drycker nu eftersom de kan bidra till minskad växthuseffekt på sikt. Att betala dyrt för konventionella drycker om ett par år för att det är svårt att få tag på öl och vin mm löser inget på sikt. Det blir bara dyrare.
Om du vill veta mer om varför priserna ökar och vilka andra effekter som följer att klimatförädringar kan du läsa mitt senaste inlägg om att öldrickare drabbas av sämre öl och högre priser.
Framgångsrika team - betydelsen av psykologisk trygghet
15 Oct 2018
Det är ganska vanligt att man pratar om framgångsrika individer som företagare och ledare men inte så ofta man talar om framgångsrika team. Google startade för några år sedan ett projekt med syfte att ta reda på vad som ligger bakom framgångsrika team. En del forskare har också försökt komma fram till varför vissa team lyckas bättre än andra team.
I mitt blogginlägg om hur team lyckas har jag utgått ifrån vad Google kom fram till men jag har även lyft fram en rad andra faktorer. Det verkar som att en av en handfull nyckelfaktorer är psykologisk trygghet. Vid närmare efterforskning visar det sig att psykologisk trygghet har lika stor betydelse för att man ska lyckas som anställd i generella termer.
Läs mer i mitt inlägg om vad psykologisk trygghet står för och vilka andra faktorer som har betydelse för att team ska lyckas.
Återhämtning och faror
14 Oct 2018
I mitt senaste inlägg om hållbar livsstil funderar jag kring vår biologiska natur och hur vi med utgångspunkt ur detta hanterar samtida faror och hur vi möjliggör återhämtning. Min personliga erfarenhet är att jag behöver regelbunden återhämtning för att klara av intensiva arbetsdagar och stress. Det bästa är när man befinner sig i en miljö som inte är nedbrytande. Det är inte detsamma som återhämtning men en nedbrytande miljö kräver mer återhämtning än en icke nedbrytande miljö.
Vi verkar ha en nedärvd beredskap för vissa faror, sådana som har funnits runt människan i miljoner år. De faror vi står inför nu är av ett helt annat slag som vi kan inte hantera dem särskilt bra och vi kan inte ha en beredskap. Faror är något man brukar reagera på snabbt men de nya farorna smyger sig på oss långsamt vilket innebär att vi kanske inte reagerar alls innan det är för sent.
Klicka in på blogginlägget för att följa mina vetenskapliga och oventenskaliga resonemang.
