Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Framgångsrika team - betydelsen av psykologisk trygghet

15 okt 2018

Det är ganska vanligt att man pratar om framgångsrika individer som företagare och ledare men inte så ofta man talar om framgångsrika team. Google startade för några år sedan ett projekt med syfte att ta reda på vad som ligger bakom framgångsrika team. En del forskare har också försökt komma fram till varför vissa team lyckas bättre än andra team.

I mitt blogginlägg om hur team lyckas har jag utgått ifrån vad Google kom fram till men jag har även lyft fram en rad andra faktorer. Det verkar som att en av en handfull nyckelfaktorer är psykologisk trygghet. Vid närmare efterforskning visar det sig att psykologisk trygghet har lika stor betydelse för att man ska lyckas som anställd i generella termer.

Läs mer i mitt inlägg om vad psykologisk trygghet står för och vilka andra faktorer som har betydelse för att team ska lyckas.

Återhämtning och faror

14 okt 2018

I mitt senaste inlägg om hållbar livsstil funderar jag kring vår biologiska natur och hur vi med utgångspunkt ur detta hanterar samtida faror och hur vi möjliggör återhämtning. Min personliga erfarenhet är att jag behöver regelbunden återhämtning för att klara av intensiva arbetsdagar och stress. Det bästa är när man befinner sig i en miljö som inte är nedbrytande. Det är inte detsamma som återhämtning men en nedbrytande miljö kräver mer återhämtning än en icke nedbrytande miljö.

Vi verkar ha en nedärvd beredskap för vissa faror, sådana som har funnits runt människan i miljoner år. De faror vi står inför nu är av ett helt annat slag som vi kan inte hantera dem särskilt bra och vi kan inte ha en beredskap. Faror är något man brukar reagera på snabbt men de nya farorna smyger sig på oss långsamt vilket innebär att vi kanske inte reagerar alls innan det är för sent.

Klicka in på blogginlägget för att följa mina vetenskapliga och oventenskaliga resonemang.

Passivt ledarskap kontra mod

13 okt 2018

Det händer då och då att jag föreläser om ledarskap. Jag går ibland igenom hur synen på ledarskap har förändrats över tid och att det finns ett flertal modeller för att fånga in ledarskapet. En sådan modell är ledarskapsstilar. Efter att den presenterades runt 1950 har det framkommit i forskning att ett låtgå-ledarskap är negativt för verksamheten. På senare tid har man mer pratat om psykopater och narcissister som de negativa ledarna. Nu jämförs dessa.

Om man inte är psykopat eller narcissist utan har mer neutrala personlighetsdrag är det rimligt att man behöver en stor dos mod för att leda. Detta verkar låtgå-ledare sakna. Det är naturligt att man som ledare tänker hur följarna ska reagera på ett förslag eller beslut. Detta bekymrar inte psykopater eller narcissister. Däremot bekymrar det låtgå-chefer så mycket att de försöker att undvika allt som kan vara utkrävande eller konfronterande. Alla andra inser att man kan stöta på motstånd och att man trots detta väljer att lägga fram ett förslag eller fatta ett beslut. Där har vi modet.

Läs mer i inlägget om passivt ledarskap och låtgå-chefen.

Språklek eller lekspråk

12 okt 2018

Min ambition när det gäller lek är att visa hur komplex den är för att uppvärdera den i andras medvetenden. När man pratar om språklek och lekspråk kan det få effekten att leken framstår som mer komplex. Särskilt när man förstår skillnaden på dessa två begrepp och kan se att det i ovanliga fall uppstår en mix. Barn är kluriga och det gäller att vi vuxna ser på vilket vis de använder språket i leken och ibland lyckas tänka till ordentligt.

Läs mer i mitt inlägg om språklek och lekspråk.

Leken stärks i förskolans nya läroplan

24 sep 2018

När man jämför förskolans nuvarande läroplan men den kommande som träder i kraft 1:a juli 2019 är det några saker som tydligt har förändrats. Lek är ett av dessa områden. Det är glädjande för lekforskaren i mig att se att det finns ett starkare stöd för leken i verksamheten och att skrivs fram på ett bra sätt i texten.

I mitt senaste inlägg lyfter jag fram de delar som tydligast är ändrade. Jag kommenterar också vad dessa ändringar kan ha för innebörd.

Läs mer om lekens plats i den nya läroplanen här.

Olika perspektiv på lek

18 sep 2018

2013 skrev och publicerade jag en bok med titeln Lekteorier. Även om den är en sammanställning av många av de centrala teorierna inom lekforskning är den än mer en kartläggning av en rad olika perspektiv på lek. Jag samlade dessa perspektiv i en rad olika traditioner vilket tydligt visar att det finns flera sätt att se på lek och flera sätt att studera lek. Det mest värdefulla från detta är att denna översikt visar hur komplex leken är då den uppenbarligen studeras ur så många perspektiv.

Min poäng är att visa att dessa perspektiv inte står i direkt konflikt med varandra utan snarare är ett komplement som bidrar till helheten. En väldigt rik helhet.

Mitt inlägg ger en enkel översikt över vilka de centrala frågorna för varje tradition är och vilka de centrala begreppen är. Här blir det extra intressant eftersom det är hur man ställer frågor och vilka frågor man ställer som är avgörande för vilken syn man har på lek.

Arbete och hållbarhetsfrågor

15 sep 2018

Hållbarhetsfrågor handlar om ekologisk och miljömässigt hållbarhet, om ekonomisk hållbarhet, om sociokulturell hållbarhet och för mig även om hälsomässig hållbarhet. Många gånger hamnar fokus på en av dessa aspekter istället för att se hur de samverkar och bäst uppnås genom att alla delar finns med i planen.

Nu visar det sig efter den varma och torra sommaren att när den ekologiska hållbarheten sviktar får det konsekvenser på den ekonomiska, sociokulturella och hälsomässiga. Värmen har blivit ett arbetsmiljöproblem som inkluderar högre kostnader, lägre effektivitet, missnöje bland vanliga kunder som vill ha sina förväntade tjänster och ohälsa bland de anställda.

I mitt inlägg skriver jag om några exempel där man hoppas på en ökad hållbarhet på ett område fast man egentligen bara skapar ohållbara lösningar. Jag landar i ett program hos ICA som väver in flera faktorer och får ett bättre utfall som gynnar alla inklusive miljön och klimatet. Så och förmodligen ännu smartare behöver vi tänka och agera framöver.

Pedagogisk chef?

13 sep 2018

Det framkommer i en undersökning att den vanligaste egenskapen/kompetensen som efterfrågas i annonser när organisationer rekryterar chefer är att den sökande ska vara pedagogisk. Vad innebär det att en chef är pedagogisk? Jag har inget glasklart svar men det vore rimligt att jag som har bedrivit forskning inom pedagogiska verksamheter och dessutom studerat ledarskap skulle kunna svara.

Jag för ett resonemang i mitt inlägg där jag lägger fram möjliga betydelser. I slutänden landar jag i något som framstår som begripligt för mig. Vad lägger du själv i betydelsen pedagogisk?

Brian Sutton-Smith - En hyllning

8 sep 2018

Brian Sutton-Smith är en av vår tids främsta lekforskare. Han har fått en hyllning i ett inlägg där jag beskriver hans bidrag till lekforskningen från 1940-talet och fram till sin död 2015. Under sin livsstid lade han fram tre lekteorier. Den tredje som han utvecklade efter att han gått i pension är den mest komplexa och tvärvetenskapliga.

Något som utmärker Sutton-Smith är att han ville beskriva leken sådan den är trots att hans samtida i Nya Zeeland ansåg att det han skrev tydde på en omoralisk lek bland barn. För det första beskriver han leken såsom barn leker och för det andra är det ganska typisk enligt Sutton-Smith att barns lek avviker från normen, tar död på tristenssen och är relativt vild. Detta menar han är en av de framträdande funktionerna med leken. Den ska, för att behålla sin livskraft, gå på tvärsen med vuxensamhället och ge barnen en ökad känsla av glädje och kompetens.

Läs mitt inlägg om Sutton-Smith och hans bidrag till lekforskning.

Varma män - mer värda?

1 sep 2018

Är du en varm man? Visar du upp dessa sidor på jobbet? Om du svarar ja på dessa frågor kan det vara grund nog för att du har högre lön än andra män och än kvinnor som är lika varma som personer.

I min blogg Framgångsfaktorer beskriver jag kortfattat resultatet från en studie utförd vid Mittuniversitetet. Jag resonerar också varför det är en fördel, i större utsträckning, att vara en varm man än det är att vara en varm kvinna.

Jag diskuterar inte kulturella faktorer. Man måste ändå ha med i beräkningen att svenska män utanför Sverige anses ganska feminina och det är inte en fördel. Studien som är genomförd i Sverige har fått ett positivt resultat och frågan är om det skulle gälla i andra kulturer.

Ta en titt på inlägget och bilda dig en egen uppfattning.

Skolbibliotekens ledning under skolans rektor

24 aug 2018

Nu har min studie om rektorers ansvar och olika yrkesgrupper inom skolan kommit till ett slut. Den sista gruppen att analysera och presentera är skolbibliotekarier. Det visar sig att yrkesgruppen skiljer sig från lärare och fritidshemspersonal på flera punkter. Vissa är negativa och vissa är positiva. Helt klart är i alla fall att upplevelsen av hur rektor är är olika. Vilket är intressant i sig.

Skolbibliotekarier har inte nödvändigtvis en pedagogisk utbildning och därför pratar yrkesgruppen inte riktigt samma språk som pedagogiskt utbildad personal på skolan, rektor inbegripet. Det kan göra det svårt för rektor att förstå skolbibliotekets verksamhet och svårt för skolbibliotekarierna att visa sin professions pedagogiska nytta. I värsta fall är biblioteket något som barn går till en gång i veckan eller en gång varannan vecka och därmed är all övrig samverkan åsidosatt. Skolbibliotekarier kan erbjuda så mycket mer om det bara finns en bro som förbinder verksamheterna. Denna bro skulle kunna vara en väl insatt rektor.

Läs mer om rektors ansvar och hur det är att vara skolbibliotekarie med en rektor som chef i inlägget.

Låtsaskompisar - bra eller dåligt?

22 aug 2018

Jag får frågan då och då om det är bra eller dåligt att deras barn har låtsaskompisar. Mitt svar är för det mesta att det är något positivt.

I min lekblogg, State of Play, skriver jag om några typiska fall av oro som föräldrar och kanske pedagogisk personal har. Jag skriver varför dessa sällan är någon egentlig grund för oro.

Läs mer om hur bra eller dåligt det kan vara att ha låtsaskompisar i inlägget.

Utbildning, undervisning och lärande

17 aug 2018

Det dök upp en fråga i forskarnätverket researchgate.net som jag valde att svara på. Eftersom svaret uppskattades av många och rekommenderades så har jag valt att presentera fråga och svar här.

Frågan som en forskare ställde löd så här:

What is the difference between education, teaching and learning?

Mitt svar löd så här:

Learning is a process of increasing or reorganizing knowledge (theoretical or practical). It can be both formal and informal. Education is a formal way of organizing learning situations that are based on a system of selected and structured knowledge. Teaching is an intended act to enable learning, usually in a formal context. A guided kind of learning. The intention does not always lead to learning. Teaching can actually make learning more difficult. Note that learning can happen anywhere at anytime. Both within the system of education and outside of it. Learning does not have to involve teaching. You can learn on your own. You can learn from others mistakes. Also note that teaching can involve learning for the teacher. You can both learn more about the subject and about how to teach while you are doing it.

Om du vill läsa fråga och svar på svenska finns den här.

Livspusslet och att lyckas

16 aug 2018

Det pratas mycket om livspusslet och vissa pratar om det som att det går att få ihop. Enligt en färsk intervjustudie från Göteborgs universitet kan vissa inte få ihop det för att de har för många bitar som är väldigt viktiga för dem och lika viktiga. De kan helt enkelt inte välja vad som är viktigast. Att ha denna inställning gör det svårt att helt lyckas vilket leder till en känsla av otillräcklighet.

Jag har bloggat om denna studie i två av mina bloggar då studien relaterar till både framgång och hållbar livsstil.

Små barn på museet - Lek och lärande

5 aug 2018

Jag kom nyligen i kontakt med en artikel om lek och lärande på museer för små barn. Detta område är nästan inte alls studerat. I den nyligen publicerade artikeln av McInnes och Elpidoforou får vi en bättre inblick i relationen mellan små barn, museer och vad barnen är tänkta att göra när de är på besök. Museipersonalen har lärande som sitt mål för barnens besök. Föräldrarna å andra sidan tänker sig att det kan bli en trevlig upplevelse för barnen. Enligt forskarna finns det mycket nytt att dra lärdomar av från studien där det visar sig att alla, inklusive forskarna, får en mer realistisk bild av museibesöken som är något förvånande.

Det som förvånar mig är att det finns så mycket begränsande föreställningar om barn i olika miljöer bland lekmän så väl som professionella. Barn är lekande varelser som lär sig det mesta genom lek. Skälet till att föräldrar och forskare inte har en särskilt god bild över hur barn agerar när de besöker ett museum beror främst på att föräldrar inte går ditt tillräckligt ofta (många i studien var där med sitt barn för första gången) och forskarna har inte studerat fältet tillräckligt mycket. Museipersonalen däremot är utbildad för att ta emot besökare i olika åldrar och de borde känna till att barn gärna leker med materialet om det erbjuds dem. När de väl leker med materialet får de chans att lära sig.

Det är bra att barns lek och lärande studeras i olika miljöer. Denna studie tillför ny kunskap och det behövs. Kanske kan fler forskare inspireras att studera barns lek och lärande på museer. En konsekvens av detta är att utsällningarna kan bli bättre anpassade för lek istället för undersökande och lärande. Troligtvis finns det en rad andra miljöer där barn vistas att studera.

Om du vill läsa mer om vad forskarna kom fram till kan du gå direkt till inlägget.

← Äldre inlägg