Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Sida 2

Smörgås och andra märkliga ord

5 jan 2019

Ibland hänger jag upp mig på vad ett ord bestående av två ordled faktiskt betyder. Ett av de ord som har gäckat mig länge är ordet smörgås. Ordet består ju av två orddelar som i sig har en egen betydelse. Smörgås består av orden smör och gås. Det vi menar när vi säger smörgås är en brödskiva med pålägg. Med pålägg kan vi mena mycket men ett minimum borde vara en brödskiva med smör på.

På bilden ser vi en brödskiva plus smör som tillsammans blir en smörgås. Varför heter det smörgås och inte smörbröd? Vad står de olika delarna för var för sig? Smör står för smör. Inget konstigt alls. Gås däremot kan verka märkligt. Vi känner till ordet gås som något som står för en slags fågel. Vad har fågel/gås med en brödskiva att göra? Inget skulle jag säga.

Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation?

4 jan 2019

För nio år sedan när jag satt i ett beredningsråd och tittade på underlaget till ett kursinslag till lärarutbildningarna diskuterade vi inslag av att tala inför grupp. I underlaget hade de två lärarna som fått i uppdrag att se över inslaget använt sig av ordet kroppsspråk. En av mina invändningar till underlaget var att undvika ordet kroppsspråk i alla texter till lärare och studenter. Beredningsrådets ordförande svarade då att vi ju använder ordet kroppsspråk till vardag så det är väl inte konstigt. Då svarade jag att vår utbildning är forskningsbaserad och att vi ska ge våra studenter rätt begrepp eller mer precisa begrepp istället för vardagsbegrepp. Vår ambition är alltid att förfina och nyansera studenternas förståelse och professionalitet.

Det är inte rimligt att ibland välja vardagsbegrepp och ibland välja vetenskapliga begrepp. I fallet kroppsspråk är det inte bara ett vardagligt ord som vi ofta använder utan det är också ett intuitivt sett väldigt märkligt ord som antingen antyder att vi inte förstår vad ett språk är eller inte reflekterar över hur ordet är sammansatt.

Jag har nu valt att göra ett inlägg där jag reder ut varför ordet kroppsspråk är ett dåligt ord. Det ord jag istället förordar är ickeverbal kommunikation. Du som är tveksam till min rekommendation kan läsa mitt inlägg Heter det kroppsspråk eller ickeverbal kommunikation? och fundera lite på min slutsats.

Värdet av att ha kontroll

30 dec 2018

Får du ibland höra att du är ett kontroll-freak? Är det så illa att det har utvecklats till en besatthet där inget lämnas åt slumpen? Kanske tycker den som säger "kontroll-freak" att du har lite för mycket kontroll jämfört med den som uttalar dessa ord. Det behöver inte betyda att man har för mycket kontroll. Det behöver heller inte vara särskilt negativt. Snarare tvärt om.

Jag har själv aldrig fått höra att jag är kontroll-freak men jag har någonstans mellan raderna kunna ana att andra tycker detta. Att någon antyder detta måste bero på vilken del av mitt liv det handlar om. Jag kan lugnt påstå att det finns många områden i mitt liv som jag inte har koll på. Samtidigt finns det vissa områden som jag har mycket god koll på. Hit hör t.ex. mina kunskaper om vilken betydelse kontroll har för om man lyckas med det man företar sig. Den forskningsöversikt jag har gjort visar att kontroll har stor betydelse.

Jag skrev nyss ett inlägg om värdet av att ha kontroll där jag går igenom olika sorters kontroll samt inom vilka områden kontroll har störst positiv inverkan för om man lyckas eller ej. Du som blir kallad kontroll-freak och du som kallar andra för kontroll-freak bör läsa detta inlägg.

Kunskapsteori

25 dec 2018

Jag har väldigt länge varit intresserad av kunskapsteori. Kunskapsteori består av två huvudfrågor. 1) Vad är kunskap? 2) Hur förvärvar vi kunskap?

Båda dessa frågor är centrala inom forskning så väl som utbildning. Om vi är osäkra på vad kunskap är vilar hela utbildningssystemet på en skakig grund. Vi utbildar för att de unga ska få till sig ny kunskap. Om vi inte vet vad kunska är kan vi inte organisera utbildning för att förmedla kunskaper. Då kan det lika gärna röra sig om vidskepelse. Inom forskningen är det lite annorlunda. Forskare producerar i någon mening kunskap. Antingen upptäcker vi hur universum är beskaffad och har då blottlagt sanningen eller så är det vi forskare som uttalar oss om hur världen är med de resurser vi har till buds för att påstå något som andra kan tro på. Det senare hänger ihop med hur vi förvärvar kunskaper. Upptäcker vi dem eller skapar vi dem? Finns kunskap oberoende av mänskligheten eller är det bara mänskligheten som kan bygga kunskap? När vi väl har valt en modell följer nästa fråga och det är hur andra som inte är forskare får del av kunskaperna. Hur förmedlar man kunskaper och hur tar man till sig kunskaper?

I mitt senaste inlägg skriver jag om kunskap och olika sorters kunskap. Det är delvis en historisk resa där synätt har kommit och gått. Dessa antaganden innebär att svaret på första frågan ovan är att kunskap kan vara av olika slag. Vad kunskap är beror på vilken slags kunskap man uttalar sig om. I inläggen återvänder jag till frågor om kunskapsdelning vilket tangerar den andra frågan ovan. Hur vi delar kunskaper beror helt enkelt på vilken sorts kunskap det rör sig om.

Titta närmare på mitt inlägg om Olika sorters kunskap och passa på att fundera på vad kunskap är för dig och hur du delar kunskap till andra.

Producentansvar och konsumentansvar

22 dec 2018

När man tänker på vilket ansvar var och en har för att vi ska få en bättre värld i framtiden ser det, ur mitt perspektiv, ut som att vi alla är del i ansvaret. En del av ansvaret ligger på en statlig och överstatlig nivå. En del av ansvaret ligger på kommunal nivå. En del av ansvaret ligger på företag, stora som små, och en del av ansvaret ligger på oss individer. Vi kan, och bör, tycka att det är otillräckligt att bara en eller några få instanser tar ansvar. Samtidigt är det ofta bättre att några tar ansvar än att inga gör det. Det bästa är naturligtvis om alla tar ansvar.

Producentansvar är ett exempel där EU, den svenska staten, kommunerna och företagen tar ansvar. Producentansvaret utgår ifrån företagen och att dessa tar ansvar för de produkter som tillverkas och säljs. Det är EU och den svenska staten som har skapat lagarna som reglerar hur producentansvaret fungerar. Det är kommunerna som hjälper till med hanteringen av produkter, d.v.s. vårt skräp, genom en upp- och utbyggnad av återvinningssystemet.

Det som kvarstår är att vi på individuell nivå ska ta vårt ansvar. Detta jag tar upp i mitt senaste inlägg som handlar om vad som förväntas och krävs av företagen och vad som krävs av oss individer och konsumenter. Läs mer i inlägget Producentansvar och konsumentansvar.

Arbetsminnet - en framgångsfaktor?

16 dec 2018

Jag har sedan jag höll på med min avhandling haft ett stort intresse för arbetsminnet. De studenter som har haft mig som lärare i ämnet kognitionsvetenskap har hört mig prata om arbetsminnet och inhiberingsförmågan som två ibland underskattade sidor av vår kognition. Jag återkommer gärna till arbetsminnet med jämna mellanrum. Nu är det dags igen.

Även om det har forskats mycket om arbetsminnet som sådant har det inte studerats särskilt mycket i förhållande till hur vi lyckas i livet. Arbetsminnet som framgångsfaktor har inte studerats särskilt ingående. Mycket av den forskning som finns har jag letat rätt på. I mitt senaste inlägg har jag redovisat vad jag har hittat om arbetsminnet som framgångsfaktor och inom vilka områden arbetsminnet har störst inverkan.

Läs mer om vad arbetsminnet är och vad det har för betydelse för oss i vår vardag. Du kan också läs om hur arbetsminnets kapacitet kan vara vissa till fördel. Inlägget går under rubriken Arbetsminnet - en framgångsfaktor? Jag vill gärna tro att det är en framgångsfaktor inom vissa områden i alla fall.

För- och nackdelar med att vara extrovert

10 dec 2018

Är du extrovert eller introvert? Är du möjligtvis ambivert som är ett mellanting? Av någon anledning är det i vår kultur och i många andra kulturer mest normalt att vara extrovert. Det innebär att om man inte är extrovert blir man jämförd med den extroverta normen och ifrågasatt. Det kan komma frågor i stil med: "måste du vara så tyst jämt?", "ska du gå hem redan?", eller "satt du bara hemma och ugglade igår eller?". Det kan också komma mindre negativa påståenden som: "du säger inte så mycket men när du väl öppnar munnen har du en färdig analys".

Jag ser inget fel på att vara introvert eller ambivert. Det jag har haft för avsikt att göra är att ta reda på hur bra det är att vara extrovert om nu det är normen. Efter en genomgång av befintlig forskning kan man se att det finns både för- och nackdelar. Fördelarna ska sedan ses i ljuset av andra faktorer som spelar in i våra liv. Det är inte säkert att det är så bra att vara extrovert även om det ibland är bättre än att vara introvert. Med detta menar jag att fördelen inte har så stor betydelse och man bör inte tillskriva den någon stor betydelse. Det tråkiga är när extroverta personer sätter sig själv och likartade som norm och dömer ut de som inte uppenbart är extroverta.

Om du vill läsa hela min genomgång av för- och nackdelar samt en slutsats ska du läsa mitt inlägg För- och nackdelar med att vara extrovert på min blogg Framgångsfaktorer.

Eftersökta ledaregenskaper

9 dec 2018

Sådant som rör ledarskap intresserar mig mycket. Som en följd av detta har jag skapat mina egna ledarskapsmodeller. Ibland stöter jag på artiklar där de presenterar spännande begrepp som ses som avgörande för framgångsrikt ledarskap. Jag nappar på detta och prövar hur rimliga dessa begrepp är i ett större perspektiv.

Min slutsats är att flera av de begrepp som tas upp i en artikel i tidskriften Chef är relevanta men man ska inte överskatta dem. Att lära och att kommunicera är grundläggande men det är förmågan att driva dessa aspekter till sitt yttersta som kan göra en riktigt stor skillnad. För mig som har forskat om både lärande och kommunikation i många år är det så många detaljer som kan spela in. Det gäller att vara nyanserad kring vad man menar med lärande respektive kommunikation i relation till ledarskap.

Svaret på dessa nyansers betydelse kan man läsa om i några av mina andra texter men för att få läsa lite mer om vilka de eftersökta ledaregenskaperna är och varför det är svårt att visa upp dessa i sitt CV ska man klicka in sig på Eftersökta ledaregenskaper i min ledarskapsblogg.

Takodling mitt i stan

6 dec 2018

Jag läste idag om planer på att skapa en flervåningsbyggnad i Göteborg med ett tak som ska användas för odling. Det fick mig att tänka på en idé som jag föreslog för tjugo år sedan. Då ansågs den vara något kontroversiell men sedan dess har idén förverkligats på många ställen världen över. Nu är Göteborg, som har haft Sveriges sämsta luft och blivit bötfällda av EU för sin dåliga luftkvalitet, ett av Nordens mest innovativa städer när det gäller att skapa grönområden.

Varför inte använda platta tak för ändamålet. De används ju inte till något annat. Jag gör inte på något sätt anspråk på att ligga bakom idén om takodlingar, även om jag skrev en text som publicerades i en miljötidskrift i slutet på 1990-talet, eftersom tanken är väldigt gammal. Jag kan dock konstatera att tänket har blivit allt vanligare och det är sannolikt bara av godo.

I mitt inlägg diskuterar jag både för och nackdelar med att ha takodlingar. Du som är intresserad kan klicka dig in till inlägget Takodling mitt i stan.

Rast eller lek, vad ger bäst återhämtning?

2 dec 2018

I ett nyligt inlägg återvänder jag till en studie av Anthony Pellegrini, som är en av världens främsta lekforskare, som handlar om att återhämta sig efter ett mentalt krävande pass. Han utförde ett antal studier för mer än tio år sedan. Det är bra att påminna sig om resultaten.

När man har rast kan man använda rasten till olika aktiviteter. Det Pellegrinis studier visar är att det spelar roll vad man gör under rasten på hur fokuserad man är när man kommer in efter rasten.

Det spelar också roll hur gammal man är. Yngre barn påverkas på ett lite annat sätt än äldre barn. Pellegrinis studier visar hur betydelsefull leken är bland de yngre barnen och att denna effekt avtar med ökad ålder.

Läs mer om denna studie i mitt inlägg om vad som ger gäst återhämtning på rasten: fysisk aktivitet, vila eller lek?

Tankar kring julhandel och Black Friday

2 dec 2018

Det finns ofta en inneboende konflikt hos vissa människor att dels vilja agera för en bättre miljö och dels att vilja köpa julklappar. Ju mer insatt man är i de problem som är förbundna med hållbarhetsfrågor destom mer uppenbart blir det att handel kan ha en negativ inverkan.

Jag resonerar om vad som kan göras för att minimera den eventuella negativa påverkan. All handel är inte problematisk. Det finns mycket på marknaden idag som är producerat på ett hållbart sätt. Att köpa detta signalerar att hållbarhet är viktigt. Du kan uttrycka din åsikt genom dina val.

Ta del av mina funderingar genom att läsa hela inlägget som du hittar här.

Sju vanor för att bli befordrad

26 nov 2018

En del undrar varför de aldrig blir aktuella för en befordran. Det kan finnas många skäl för detta. För min egen del valde jag, under en tid, att hålla mig ifrån befordran för det skulle innebära allt för stora förändringar i arbetsuppgifter och jag var nöjd som det för tillfället var. Ibland vill man inte visa framfötterna på alla fronter.

Om man vill visa framfötterna kan man följa de sju råd som tidskriften Forbes ger och som jag skriver om i mitt senaste inlägg. När man läser dem inser man att det är flera saker det hänger på för att avancera i karriären. Det är i ett sådant läge man kan välja att stå tillbaka under en period. Man vill inte göra allt detta för att få en förändrad arbetssituation eller för att få bättre lön och mer ansvar.

I den mån dessa råd gäller får man se över dem och fundera på om de passar in på den person man är. Om de gör det är det bara att visa hur driven man är, hur professionell man är och hur utvecklingsbenägen man är.

Läs själv om sju vanor för att bli befordrad och begrunda.

Kommunikationens element

17 nov 2018

Efter flera år av kommunikationsforskning har jag fått en god överblick över vad man behöver ha koll på för att förstå vad kommunikation är. Vissa forskare pratar om tre aspekter av kommunikation mellan två parter: kommunikatören, relationen och interaktionen. Ju längre tid jag ägnade åt kommunikationsforskning desto tydligare blev det för mig att dessa tre områden inte räcker. Jag tänker mig snarare sju områden. Dessa kallas av forskare för kommunikationens element.

Min lärdom är att man kan titta på varje element för sig och alla tillsammans. Det senare är nödvändigt för att få en fullständig bild, nära nog en fullständig bild, och därmed kunna närma sig en ökad kommunikationskompetens. Ju mer man förstår om kommunikation destom mer kan man medvetet göra åt saken.

Läs mitt inlägg om kommunikationens element och få en ökad förståelse av det du ägnar dig åt varje dag. Det går alltid att bli bättre på att kommunicera.

Augmented reality och lek

14 nov 2018

Under min tid som kognitionsforskare och anställd vid institutionen för tillämpad informationsteknologi har det varit oundvikligt att hantera frågor kring Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR). Tekniken utmanar vår interaktionen med omvärlden. Hur långt kan vi komma och hur nära ligger det vår egen mentala förmåga?

Augmented Reality (AR) förknippas t.ex. med spelet Pokémon Go. Det gör att frågor kring AR kopplas till frågor om lek. För mig är det självklart att AR-spel är en form av lek. Det jag har intresserat mig för är i vilken utsträckning och på vilket sätt AR-spel hänger ihop med annan lek och vår kognitiva förmåga.

I mitt senaste inlägg tar jag upp några exempel på AR-spel och AR-lek och jämför med annan lek.

Ren energi?

11 nov 2018

Många gör antagandet att förnyelsebar energi är ren energi. Jag har tittat närmare på det här ett antal gånger och det finns mycket som talar emot. Ingen energiframställning är helt ren. Det gäller både direkta och indirekta steg i produktionen. De indirekta stegen utgör produktion av kraftverk och dess delar.

Om jag inte är felinformerad är storskalighet ett problem och i övrigt är vattenkraft sämre än vindkraft som i sin tur är sämre än solkraft. Jag tar inte upp effektivitetsfrågan i inlägget. Att anlägga ett stort kraftverk och distribuera energin till ett större område betyder att en viss del av elektriciteten försvinner på vägen. Så illa är det inte med småskaliga kraftverk om de används för husbehov. Därtill är naturligtvis de tekniker som används för el-framställning olika effektiva.

Ta del av mina funderingar i mitt inlägg om hur ren energi framställd från förnyelsebara källor potentiellt är.

← Äldre inlägg