Smörgås och andra märkliga ord

Ibland hänger jag upp mig på vad ett ord bestående av två ordled faktiskt betyder. Ett av de ord som har gäckat mig länge är ordet smörgås. Ordet består ju av två orddelar som i sig har en egen betydelse. Smörgås består av orden smör och gås. Det vi menar när vi säger smörgås är en brödskiva med pålägg. Med pålägg kan vi mena mycket men ett minimum borde vara en brödskiva med smör på.

På bilden ser vi en brödskiva plus smör som tillsammans blir en smörgås. Varför heter det smörgås och inte smörbröd? Vad står de olika delarna för var för sig? Smör står för smör. Inget konstigt alls. Gås däremot kan verka märkligt. Vi känner till ordet gås som något som står för en slags fågel. Vad har fågel/gås med en brödskiva att göra? Inget skulle jag säga.

Jag började därför att leta rent etymologiskt för att se vad ordet gås kan ha för betydelser historiskt som eventuellt kan förklara varför smör och gås har slagits samman. En liten nyckel i detektivarbetat fick jag när jag kom på att vi ibland pratar om gäss på havet. Det som avses när vi säger att det är gäss på vågorna är den översta toppen av vågen som utgör ett vitt skum. Det är detta vita skum som vi kallar gäss i pluralform eller gås om det handlar om en enstaka vågtopp.

Mitt sökande fortsatte tills jag slutligen kunde läsa i äldre texter att en gås är en klump i mjölken/grädden. När man vispar grädde uppstår klumpar, vilka är försteget till smör, som förr kallades för gås. En gås är alltså en smörklick eller smörklump.

Ordet smörgås betyder egentligen smörsmör. Detta har inget alls med bröd eller brödskivor att göra. Idag vet nästan ingen vad ordet egentligen betyder men ändå vet alla vad det står för, d.v.s. en brödskiva med pålägg. Ursprungsbetydelsen som i sig är mycket märklig har bara en delvis koppling till vad ord står för idag. Det lustiga i sammanhanget är att vi utan problem kan kalla en brödskiva med mjukost som pålägg för en smörgås. Ordet vi använder står för smör medan det vi äter består av bröd och mjukost.

Med ordet smörgås som exempel inser vi att ord och dess betydelser inte nödvändigtvis är vad orddelarna står för utan hur vi använder ordet. Användande styr ofta betydelsen.

Ett annat ord som likt smörgås, där en del rent etymologiskt inte lägger till något i betydelse till den andra delen, är pytteliten. Eftersom smörgås urpsrungligen betyder smörsmör tillför delarna inget utan det blir i slutänden samma betydelse, d.v.s. smör. På motsvarande sätt betyder pytteliten egentligen litenliten. Pytte betyder liten vilket gör att betydelsen egentligen förblir densamma. Samtidigt har vi i språket en förstärkande effekt när vi använder adjektiv. Något som inte bara är litet utan litetlitet uppfattas troligtvis som mindre än bara litet. Betydelsen av liten förstärks till att bli väldigt liten.

Vad betyder då jätteliten? Jätte betyder stor eller väldigt stor. Hur påverkar det betydelsen av liten. Betyder jätteliten storliten eller betyder det en liten jätte? Vi använder det för att förstärka någontings litenhet vilket innebär att ordet enligt dess anvädning betyder väldigt liten. Hur kan två motsatser som stor och liten tillsammans bli väldigt liten? Varför kan det inte lika gärna betyda väldigt stor? Vad är det egentligen som bestämmer vilken betydelse det blir?

Vi har andra sådana motsatser i svenska ord. Vi vet alla att skit är något som luktar och smakar illa. Det räcker att känna lukten för att undvika att smaka på det. Andra ord för skit är bajs eller avföring. Om man smakar på något kan man ibland säga att det smakar skit. Det smakar illa med andra ord. Motsatsen till något som smakar illa är något som smakar gott. Därför är det väldigt intressant att sammansättningen av skitgott inte betyder äckliggott utan något som betyder väldigt gott. Att lägga till skit får följden att man förstärker betydelsen av det som kommer efter. Det blir inte bara gott utan väldigt gott. Varför betyder det inte god skit, gott bajs, om nu någon skulle kunna tycka om det? Varför säger vi skitgott och inte bajsgott?

Det finns många saker med språket man kan fundera över och förundras över. Jag kommer antagligen inte sluta att säga smörgås när jag pratar om en brödskiva med pålägg. Däremot kan jag inte längre säga det utan att tänka på dess urpsrungliga betydelse. Jag kan inte heller säga det utan att tänka på hur användningen av orden formar ordens betydelse.

Vad är det för ord du har funderat lite extra på? Påverkar det din syn på språket i någon mening? Dela gärna med dig.

5 jan 2019